UR Samtiden - Fysisk aktivitet och hälsa på GIH

1

Fysisk aktivitet vid depression och ångest hos barn och unga

Fysisk aktivitet vid depression och ångest hos barn och unga. Många forskningsrapporter visar på att fysisk aktivitet som behandlingsmetod verkar lindrande på depressionssyndrom hos barn och unga. Mot ångestsyndrom ses inte samma effekt. UR.

2

Fysisk aktivitet, skärmtid och hälsa hos ungdomar

Fysisk aktivitet, skärmtid och hälsa hos ungdomar. Med skärmtid på tio timmar om dagen i snitt försämras ungdomars kondition och fysiska hälsa. I ett forskningsprojekt under ett år ska skoldagarna förlängas tre timmar i veckan för att skapa schemalagd aktivitet för eleverna. UR.

3

Övervikt - Fysisk aktivitet och hälsa

Övervikt - Fysisk aktivitet och hälsa. Orsakerna till övervikt är en kombination av genetik och social utsatthet, men har inte så mycket med livsstil att göra. Fysisk aktivitet är ett bra sätt att minska risken för övervikt, men det bör frikopplas från bantning och kaloriräkning. UR.

4

Nya rön om fysisk aktivitet på recept

Nya rön om fysisk aktivitet på recept. FAR, fysisk aktivitet på recept, är en evidensbaserad behandlingsmetod i tre steg bestående av ett individuellt samtal, en skriftlig ordination och därefter uppföljning. UR.

5

Natur i livsmiljön

Natur i livsmiljön. Precis på samma sätt som fysisk aktivitet påverkar hälsan positivt har även vistelse i naturen en positiv inverkan på hälsan. En undersökning visar att två timmars vistelse i naturen upplevs ge bättre hälsa och välbefinnande. UR.

6

Fysisk aktvitet och hjärnhälsa - vad vet vi egentligen

Fysisk aktvitet och hjärnhälsa - vad vet vi egentligen. Fysisk aktivitet och konditionsträning verkar minska risken för depression. I ett nytt projekt ska man använda gamla forskningsresultat för att jämföra och följa upp hur konditionens effekt påverkar depression i livets olika faser. UR.

7

Fysisk aktivitet och hjärnhälsa - dos-respons och fysiologiska mekanismer

Fysisk aktivitet och hjärnhälsa - dos-respons och fysiologiska mekanismer. Hjärnan är ett av de organ som är mest känsliga för blodtillförsel. I en studie har man undersökt hur hjärnans automatiska reglering av blodflödet vid olika aktiviteter påverkar förmågan att lösa kognitiva problem. UR.

8

Fysisk aktivitet och hjärnhälsa - betydelse av arv och miljö

Fysisk aktivitet och hjärnhälsa - betydelse av arv och miljö. Arvet påverkar hur vår hälsa kommer att bli under livet. Men hur mycket? Forskningen på detta område är beroende av tillgång på tvillingpar som haft olika uppväxt. UR.

9

Fysisk aktivitet och hjärnhälsa - frågestund

Fysisk aktivitet och hjärnhälsa - frågestund. Ungdomar som är fysiskt aktiva når bättre resultat i skolan än de som tillbringar mycket tid framför datorn. Detta har forskningen visat, men resultaten är tydligast för barn upp till tretton års ålder. UR.

10

Skelettmuskulaturens transkriptomförändring vid högintensiv träning

Skelettmuskulaturens transkriptomförändring vid högintensiv träning. Skelettmuskulaturen har en stor förmåga att anpassa sig till ökade krav. I samband med ett träningspass aktiveras ett flertal signaleringsvägar och hundratals gener. UR.

11

Muskelproteomik hos vältränade och otränade män och kvinnor

Muskelproteomik hos vältränade och otränade män och kvinnor. Konditionstränade män och kvinnor har annorlunda muskeltranskriptom än otränade. Män som har styrketränat istället för konditionsträna har däremot snarlik muskeltranskriptom som de otränade. Vad beror det på? UR.

12

Skelettmuskelns RNA-förändringar efter akut träning

Skelettmuskelns RNA-förändringar efter akut träning. Stefan Reitzner har studerat metabolitnivåerna både vid styrketräning och vid konditionsträning. Här berättar han om studiens upplägg och resultat. UR.

13

Nybildning av ribosomer vid fysisk träning

Nybildning av ribosomer vid fysisk träning. Ribosomerna är cellens proteinfabrik. Efter ett styrketräningspass produceras fler ribosomer i muskeln. Däremot inte under uthållighetsträning. UR.

14

Idrottsfysiologi - frågestund 1

Idrottsfysiologi - frågestund 1. En panel svarar på frågor bland annat om vad man bör äta för att ribosomer och mRNA ska få så god tillväxt som möjligt. UR.

15

Plötslig hjärtdöd hos idrottare

Plötslig hjärtdöd hos idrottare. För tjugo år sedan visste man inte vad som orsakade plötslig hjärtdöd hos elitidrottare. Idag vet man att det har ärftliga orsaker. Därför screenar man idag elitidrottare. UR.

16

Arytmier hos idrottare

Arytmier hos idrottare. Hur hanterar man elitidrottare som har arytmier på hjärtat? Hur påverkar fortsatt träning arytmiutvecklingen? UR.

17

Icke-invasiv bilddiagnostik hos idrottare

Icke-invasiv bilddiagnostik hos idrottare. Idag finns bland annat ekokardiografi, magnetröntgen och datortomografi som metoder när man ska undersöka ett hjärta. När bör man använda det ena eller andra? UR.

18

Medfött hjärtfel genom idrottskarriären

Medfött hjärtfel genom idrottskarriären. Handbollsspelaren Staffan Olsson hade ett hjärtfel under hela sin aktiva karriär. Här berättar han hur regelbunden uppföljning hjälpte honom att kunna forsätta med elitidrotten. UR.

19

Idrottskardiologi - frågestund

Idrottskardiologi - frågestund. Är vissa sporter farligare att utöva om man har medfödda hjärtfel? I den här frågestunden svarar forskare på om det är lämpligt för motionärer att åka Vasaloppet eller delta i andra påfrestande tävlingar. UR.

20

Alla sitter - även äldre

Alla sitter - även äldre. Stillasittandet ökar stadigt inom alla åldersgrupper. Till och med femåringar sitter i snitt nio timmar om dagen, oftast framför en skärm. UR.

21

Hälsosam livsstil och demens

Hälsosam livsstil och demens. I och med att världens befolkning blir äldre och äldre kommer antalet personer med demens öka från 55 miljoner år 2019 till 139 miljoner 2050. Det kommer att innebära stora påfrestningar på vårt samhälle. UR.

22

Kognition och fysisk aktivitet hos äldre

Kognition och fysisk aktivitet hos äldre. Det finns ännu inte tillräckligt stort kunskapsunderlag för att dra slutsatsen att fysisk aktivitet mildrar kognitivt åldrande. Det hävdar Jonna Nilsson på GIH, trots undersökningar som visar motsatsen. UR.

23

Fysisk aktivitet och hälsa bland äldre

Fysisk aktivitet och hälsa bland äldre. Fysisk aktivitet är viktigt inom alla åldersgrupper men för äldre kan förbättring upplevas inom sömn, hälsorelaterad livskvalitet, oro och nedstämdhet, fysisk funktion och styrka. UR.

24

Smak för träning

Smak för träning. En 50-årig undersökning om hur deltagande i skolans idrott och hälsa påverkar ens fortsatta motionerande presenteras här av Håkan Larsson på GIH. Inget tydligt samband kan hittills ses i undersökningen. UR.

25

Beräkning av syreupptagning under cykelpendling

Beräkning av syreupptagning under cykelpendling. Jane Salier Eriksson, forskare och fysioterapeut vid GIH, har undersökt om cykelpendling till och från jobbet kan påverka hälsan på ett positivt sätt. UR.

26

Parasport som forskningsfält

Parasport som forskningsfält. För att utöva parasport på tävlingsnivå krävs att den aktive genomgår ett stort antal mätningar och tester för att bedöma inom vilken klass personen kan tävla. För att nå rättvisa bedömningar har klassificeringssystemet förändrats från att ha varit diagnosbaserat till ett sportspecificerat system. UR.

27

Frisk- och riskfaktorer för unga vuxna

Frisk- och riskfaktorer för unga vuxna. En studie bland 18-25 -åringar har undersökt olika faktorer som påverkar hälsan hos gruppen. Syreupptagningsförmågan var den viktigaste parametern för välmående men näst viktigast visade sig vara sömn. UR.

28

Vardagsmotion, hälsa och parasport - frågestund

Vardagsmotion, hälsa och parasport - frågestund. Forskarna Jane Salier Eriksson, Maria Fernström och Anna Bjerkefors från GIH svarar på frågor om vardagsmotion, hälsa och parasport. UR.

29

Muskelfibersammansättning och insulin

Muskelfibersammansättning och insulin. Abram Katz, professor vid GIH, presenterar resultat från en undersökning som visar att man kan använda muskelkontraktila egenskaper för att identifiera friska unga individer med insulinresistens innan det visar sig kliniskt. UR.

30

Glykogentillgänglighet och träningsanpassning

Glykogentillgänglighet och träningsanpassning. William Apró, lektor vid institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik vid GIH, presenterar preliminära forskningsresultat om glykogentillgänglighet och träningsanpassning. UR.

31

Reglering av träningsorsakad hjärnplasticitet

Reglering av träningsorsakad hjärnplasticitet. Marcus Moberg, forskare vid GIH, visar preliminära forskningsresultat där han studerar proteinet bdnf som man tror har positiva effekter på hjärnhälsa. UR.

32

Mitokondriella peptider vid uthållighets- och styrketräning

Mitokondriella peptider vid uthållighets- och styrketräning. Ett forskningsprojekt utfört på 30 män och kvinnor mellan 18 och 50 år där syftet är att studera hur nivåerna av humanin och MOTS-c i blod och muskel förändras av ett pass med styrketräning eller uthållighetsträning. Resultatet presenteras av Björn Alkner. UR.

33

Idrottsfysiologi - frågestund 2

Idrottsfysiologi - frågestund 2. Fyra forskare svarar på frågor från andra forskare om alltifrån glykogentillgänglighet och träningsanpassning till mitokondriella peptider vid uthållighets- och styrketräning. UR.

34

Biopsykosocialt perspektiv på idrottsskador

Biopsykosocialt perspektiv på idrottsskador. För att kunna förstå skaderisker, förebygga idrottsskador och stötta under rehab behöver vi använda biopsykosocialt perspektiv på skador för att visa komplexa mönster och inte isolerade faktorer. Det säger Ulrika Tranaeus, naprapat och lektor vid GIH. UR.

35

Idrottspsykologi - prestation och psykisk hälsa

Idrottspsykologi - prestation och psykisk hälsa. Hur mår våra elitidrottare? Vid fysiska skador finns ofta ett helt läkarteam som hjälper till. Men vid psykisk ohälsa finns sällan något stöd. UR.

36

Perspektiv på störda ätbeteenden inom idrott och dans

Perspektiv på störda ätbeteenden inom idrott och dans. Många elitidrottare är perfektionister och ställer höga krav på sig själva. De tänker att de bara duger om de presterar på topp. De strävar efter kontroll och det finns risk att kontrollen övergår i en ätstörning. UR.

37

Idrottspsykologisk forskning - frågestund

Idrottspsykologisk forskning - frågestund. Psykisk ohälsa kan drabba alla elitidrottare. Det kan ske efter ett misslyckande, men det kan även hända när en idrottare har lyckats uppnå sitt högsta mål och inte har möjlighet att sikta högre. UR.

Idrottspsykologi - prestation och psykisk hälsa

Om programmet

Fysisk aktivitet vid depression och ångest hos barn och unga

Fysisk aktivitet, skärmtid och hälsa hos ungdomar

Övervikt - Fysisk aktivitet och hälsa

Nya rön om fysisk aktivitet på recept

Natur i livsmiljön

Fysisk aktvitet och hjärnhälsa - vad vet vi egentligen

Fysisk aktivitet och hjärnhälsa - dos-respons och fysiologiska mekanismer

Fysisk aktivitet och hjärnhälsa - betydelse av arv och miljö

Fysisk aktivitet och hjärnhälsa - frågestund

Skelettmuskulaturens transkriptomförändring vid högintensiv träning

Muskelproteomik hos vältränade och otränade män och kvinnor

Skelettmuskelns RNA-förändringar efter akut träning

Nybildning av ribosomer vid fysisk träning

Idrottsfysiologi - frågestund 1

Plötslig hjärtdöd hos idrottare

Arytmier hos idrottare

Icke-invasiv bilddiagnostik hos idrottare

Medfött hjärtfel genom idrottskarriären

Idrottskardiologi - frågestund

Alla sitter - även äldre

Hälsosam livsstil och demens

Kognition och fysisk aktivitet hos äldre

Fysisk aktivitet och hälsa bland äldre

Smak för träning

Beräkning av syreupptagning under cykelpendling

Parasport som forskningsfält

Frisk- och riskfaktorer för unga vuxna

Vardagsmotion, hälsa och parasport - frågestund

Muskelfibersammansättning och insulin

Glykogentillgänglighet och träningsanpassning

Reglering av träningsorsakad hjärnplasticitet

Mitokondriella peptider vid uthållighets- och styrketräning

Idrottsfysiologi - frågestund 2

Biopsykosocialt perspektiv på idrottsskador

Idrottspsykologi - prestation och psykisk hälsa

Perspektiv på störda ätbeteenden inom idrott och dans

Idrottspsykologisk forskning - frågestund

Studio 65

Sömnlösheten och jag

Hjärnexperten har ordet

UR Samtiden - Kognitiva sjukdomar 2022

Leva länge och må bra