Hoppa till huvudinnehåll

Kategorier

Sverige

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

7 minAvsnitt 20

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Mauritz Ådahl reste med Titanic . Möbelsnickaren Mauritz Ådahl emigrerade till Amerika vid 1900-talets början. Efter en resa tillbaka till Sverige skulle Mauritz återvända till Amerika, men han hade köpt biljett på Titanic och blev en av de 123 svenskar som omkom. Historiker Håkan Nordmark berättar och visar några av föremål. UR

UR Samtiden - Ilsbotäcket, Alftafyndet och Rosa Taikon

12 minAvsnitt 2

UR Samtiden - Ilsbotäcket, Alftafyndet och Rosa Taikon

12 minuter om Rosa Taikon. I nästan fem decennier verkade silversmideskonstnären och aktivisten Rosa Taikon. Elin Thomasson berättar om hennes liv och gärning. UR.

UR Samtiden - Ilsbotäcket, Alftafyndet och Rosa Taikon

UR Samtiden - Ilsbotäcket, Alftafyndet och Rosa Taikon

Ilsbotäcket. Från Ilsbo kyrka i Hälsingland har en medeltida textil från 1400-talet bevarats. Susanne Klingefors, textilansvarig, och Mari-Louise Franzén, textilhistoriker, berättar om det unika Ilsbotäcket. UR.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

12 minAvsnitt 134

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Snickar Dea. Hon föddes i Ångermanland 1853 och började tälja som sjuåring. Det var redskap till familjen, men också figurer och leksaker. Annso Grahn, hemslöjdskonsulent, berättar om Snickar Deas liv och rika produktion. UR.

UR Samtiden - Ilsbotäcket, Alftafyndet och Rosa Taikon

15 minAvsnitt 4

UR Samtiden - Ilsbotäcket, Alftafyndet och Rosa Taikon

Alftafyndet. Sommaren 1964 gjordes en märklig upptäckt vid en renovering av en gård i Alfta. I trossbotten hittades 80 kvm målningar från huvudsakligen 1500-talet. Joel Bergroth, antikvarie, berättar. UR.

UR Samtiden - Ilsbotäcket, Alftafyndet och Rosa Taikon

42 minAvsnitt 1

UR Samtiden - Ilsbotäcket, Alftafyndet och Rosa Taikon

Rosa Taikon - konsten och kampen. I nästan fem decennier verkade silversmideskonstnären och aktivisten Rosa Taikon i Flor i Hälsingland. Här berättar Elin Thomasson om hennes liv och gärning. UR.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

16 minAvsnitt 144

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Sommarnöjen från förra sekelskiftet. I Velamsund byggdes några av de första sommarnöjena i Stockholms skärgård på 1860-talet. Det blev en samlingsplats för Stockholms urbana elit. UR.

UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare

30 minAvsnitt 11

UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare

De sista tumlarna i Östersjön. Östersjötumlaren är vår minsta val. En hotad art med bara ett par hundra individer kvar. Julia Carlström forskar på tumlare och beskriver hoten och de metoder man använder för att försöka rädda arten. UR.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

22 minAvsnitt 135

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Sundsvalls stenstad. 1888 brann i stort sett hela Sundsvall ner. Efter branden byggdes staden upp i sten. Johanna Ulfsdotter, antikvarie och kulturmiljöutvecklare, berättar om arkitekter och visar måleri och ornamentik som finns kvar. UR.

Studio 65

28 minSäsong 5Avsnitt 10

Studio 65

När svensk industri behövde arbetskraft under efterkrigstiden var det många italienare som tog chansen i Sverige. Jobb och boende var klart från första dagen. Edoardo Pacor och Salvatore Macri kom till Linköping och Västerås som barn. Hur blev livet i Sverige? Del 10 av 15. UR.

UR Samtiden - Stadsmuseet berättar

28 minAvsnitt 2

UR Samtiden - Stadsmuseet berättar

Stockholm i deckarlitteraturen. Mellan 1949 och 1990 gav Dagmar Lange under pseudonymen Maria Lang ut 42 deckare som speglade den svenska samtiden. Parallellt arbetade hon som lektor vid Nya Elementarskolan i Stockholm. UR.

UR Samtiden - Stadsmuseet berättar

37 minAvsnitt 3

UR Samtiden - Stadsmuseet berättar

Klara porra. Klara norra kyrkogata i Stockholm blev under 1960- och 1970-talet förknippad med "den svenska synden". Denna bakgata i Klarakvarteren inhyste porrbutiker och porrbiografer vilket gjorde den till Stockolms enda "porrstråk". UR.

UR Samtiden - Postmuseum berättar

15 minAvsnitt 8

UR Samtiden - Postmuseum berättar

Postnummer inom svensk hiphop. Postnummer infördes i Sverige 1968 för att underlätta brevsorteringen. Idag används postnummer ofta inom hiphopkulturen för att markera tillhörighet till ett speciellt område. UR.

UR Samtiden - Postmuseum berättar

20 minAvsnitt 7

UR Samtiden - Postmuseum berättar

Postens uniformer. Under 1600-talet var postens uniformer inspirerade av militärens. På 1970-talet var det betydligt mer avspänt och bekvämt. Men genomgående har de följt modets växlingar. UR.

UR Samtiden - Postmuseum berättar

27 minAvsnitt 5

UR Samtiden - Postmuseum berättar

Post i krig. Vid första världskrigets utbrott stängdes många gränser i Europa vilket gjorde postgången omöjlig. Sverige blev då ett transitland när brev och paket behövde hitta nya vägar. UR.

UR Samtiden - Postmuseum berättar

28 minAvsnitt 6

UR Samtiden - Postmuseum berättar

Vykortets genombrott. En enklare form av vykort med adress på ena sidan och ett meddelande på andra sidan kom till Sverige 1872. Korten blev snabbt populära och 30 år senare skickades 50 miljoner vykort i Sverige. UR.

UR Samtiden - Naturum Junior

13 minAvsnitt 6

UR Samtiden - Naturum Junior

Havets barnkammare. Längs Ribersborgsstranden i Malmö kan du hitta massor av djur som är kul att titta närmare på. Elinor Hermansson och Alexander Cammaroto på Naturum Öresund har varit ute och håvat. UR.

UR Samtiden - Postmuseum berättar

45 minAvsnitt 4

UR Samtiden - Postmuseum berättar

Svenska frimärken. Frimärken började användas 1855 i Sverige. Det mest kända är ett feltryck från 1857, det gula tre skilling banco som 1998 bytte ägare för en summa på 15 miljoner kronor. UR.

UR Samtiden - Postmuseum berättar

18 minAvsnitt 3

UR Samtiden - Postmuseum berättar

Sveriges första posthus. Postmuseet ligger idag på Lilla Nygatan i Gamla stan. Det är delvis samma byggnad där Stockholms första huvudpostkontor inrättades år 1720. UR.

UR Samtiden - Naturum Junior

3 minAvsnitt 26

UR Samtiden - Naturum Junior

Hur man gör en insektsmatare. När gräsmattan är klippt, ängen är slagen och en massa blommor försvinner, då är insekterna extra törstiga. Ulrika Hantell på Naturum Kullaberg visar hur man kan locka insekter med en hemgjord insektsmatare. Det gäller att luras lite. UR.

UR Samtiden - Postmuseum berättar

15 minAvsnitt 2

UR Samtiden - Postmuseum berättar

Drottning Kristinas brev. Drottning Kristina skrev många brev som berättar om hur man kommunicerade på 1600-talet. Både för att styra landet, men även på det privata planet. UR.

UR Samtiden - Postmuseum berättar

64 minAvsnitt 1

UR Samtiden - Postmuseum berättar

Postens historia. Följ med på en resa från postväsendets grundande 1636 där brev transporterades till fots eller till häst, till dagens digitala kommunikation. UR.

UR Samtiden - Naturum Store Mosse

25 minAvsnitt 1

UR Samtiden - Naturum Store Mosse

Store Mosse - en norrlandsmyr i Småland. Naturumföreståndaren Carina Härlin tar dig med ut på södra Sveriges största sammanhängande myrmarksområde och berättar hur området formats från istid till i dag. UR.

UR Samtiden - Stadsmuseet berättar

44 minAvsnitt 5

UR Samtiden - Stadsmuseet berättar

När stockholmarna bjöds ut på café. På 1780-talet kommer två unga schweizare vandrande till Stockholm. Jeremias Schann och Jacob Cleopath var konditorer av den schweiziska skolan och kom att introducera den moderna konditoriserveringen i Norden. UR.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

14 minAvsnitt 174

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Botair från Akebeck . På en plats mitt i Visby ligger ruinerna efter två kyrkor. Men det var en plats för kult och offer redan under vikingatiden. Jeremy Hardy, pedagog och guide, berättar om platsen där vikingatiden tar slut och medeltiden börjar. UR.

UR Samtiden - Armémuseum bakom stängda dörrar

32 minAvsnitt 3

UR Samtiden - Armémuseum bakom stängda dörrar

Uniformer under Gustav III:s regeringstid. Gustav III förknippas ofta med kultur men här berättar Martin Markelius istället om den stora militära utvecklingen under sent 1700-tal. UR.

Humanist- och teologdagen 2024

21 minAvsnitt 8

Humanist- och teologdagen 2024

Brott och straff i 1800-talets Sverige. Hur resonerade egentligen svenska tjuvar och bedragare för 200 år sedan? Bonnie Clementsson, doktor i historia, berättar om brottslingar som valde en kriminell bana och vad som kunde hända bakom kulisserna på häkten och fängelser. UR.

UR Samtiden - Hallwylska palatset och teknikens under

13 minAvsnitt 3

UR Samtiden - Hallwylska palatset och teknikens under

De nya hästkrafterna . Till slut kom den då, bilen. Hallwylska palatset var som vanligt först med det senaste. Kusken fick omskolas till chaufför. UR.

UR Samtiden - Hallwylska palatset och teknikens under

10 minAvsnitt 4

UR Samtiden - Hallwylska palatset och teknikens under

Höjden av modernitet . Den toppmoderna hissen i Hallwylska palatset användes sällan. Wilhelmina von Hallwyl ansåg att "hissåkande blott befordrar maklighet och korpulens". UR.

UR Samtiden - Hallwylska palatset och teknikens under

14 minAvsnitt 2

UR Samtiden - Hallwylska palatset och teknikens under

Ett stall i staden . Hallwylska palatset, fyllt med för den tiden mängder av tekniska innovationer, hade också ett stall. Det var en toppmodern anläggning för draghästar anno 1898. UR.

UR Samtiden - Hallwylska palatset och teknikens under

15 minAvsnitt 1

UR Samtiden - Hallwylska palatset och teknikens under

Grevinnan och elektriciteten . Den storsamlande grevinnan von Hallwyl var skeptisk till den nya tidens stil men när elektriciteten kom bejakade hon den helhjärtat. Ett föredrag om det elektrifierade Hallwylska palatset. UR.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

8 minAvsnitt 172

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Den medeltida toaletten. Vid en ombyggnation av Gotlands museum hittades en medeltida toalett. Det är inte vilket dass som helst utan en vattenspolad toalett. Jeremy Hardy, pedagog och guide, berättar. UR.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

32 minAvsnitt 4

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Runriket Uppland. Torun Zachrisson docent i arkeologi och forskningschef på Upplandsmuseet och Magnus Källström, docent nordiska språk och runolog vid RAÄ, samtalar om runor, runstenar och varför de finns i landskapet. I Uppland finns tusentals stenar från slutet av vikingatiden. UR.

Falu gruva under tusen år

Falu gruva under tusen år

Vikingatid och tidig medeltid. Redan för tusen år sedan är metallhanteringen vid Falu gruva viktig för handeln. Även om det inte handlar om någon stor industri så efterfrågas produkterna långt utanför Sveriges gränser. Johanna Lindén Nybelius, museipedagog Falu gruva, berättar om handeln på vikinga- och medeltiden. UR.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

8 minAvsnitt 121

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Slaggsten och slaggstenbebyggelse i Västmanland. Slaggsten är en viktig del av Västmanland, Bergslagen och Sveriges kulturarv. Julia Göransson, bebyggelseantikvarie, berättar om ett unikt material. UR.

UR Samtiden - Ekonomi och mynt 2021

24 minAvsnitt 4

UR Samtiden - Ekonomi och mynt 2021

Mellan arbete och familj. Hur har relationen mellan arbete och familj sett ut för kvinnorna under 1900-talet? Maria Stanfors, professor i ekonomihistoria, berättar utifrån ett genusperspektiv om den långsiktiga utvecklingen av kvinnors arbete, karriärer, utbildning och familj under de senaste 100 åren. UR.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

4 minAvsnitt 43

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Lekaren - medeltidens kulturarbetare. Lekare kallades en person som under medeltiden reste omkring som musiker och gycklare. Marie Schmidt, pedagog och arkeolog, berättar om lekarnas status och hur de behandlades under medeltiden. UR.

Falu gruva under tusen år

10 minAvsnitt 7

Falu gruva under tusen år

Riket står och faller med Falu gruva. Staten får in några av sina största inkomster från kopparhandeln under 1600-talet. Det är den största industriella arbetsplatsen på den här tiden och man inrättar Sveriges första akutsjukhus vid gruvan. UR.

UR Samtiden - Ekonomi och mynt 2021

UR Samtiden - Ekonomi och mynt 2021

Nödmynt. Ulrika Bornestaf, 1:e antikvarie, Kungliga myntkabinettets samlingar, föreläser om Karl XII:s nödmynt. Berättelsen om vad som hände när staten behövde låna pengar av sina medborgare för att fylla på statskassan. UR.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

10 minAvsnitt 138

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Yxor, drakar och härdar. Arkeologer hittar sällan spår efter människors ideologiska värld, berättar arkeologen Madeleine Nilsson. Men vid Njurunda gjordes fynd som pekade i rituell riktning. UR.

Falu gruva under tusen år

Falu gruva under tusen år

Kopparhantering med Guds nåd. På 1300-talet sker många förändringar i Sverige, bland annat avskaffas träldomen och handelns betydelse ökar. I Falu gruva tar bergsmän över driften under ledning av en kunglig fogde. UR.

UR Samtiden - Ekonomi och mynt 2021

10 minAvsnitt 5

UR Samtiden - Ekonomi och mynt 2021

Europas första banksedlar. Europas första banksedlar tillkom i Sverige på 1600-talet. Martin Tunefalk, antikvarie vid Statens historiska museer, berättar hur det gick till och vilka lärdomar vi kan dra från det när vi idag står inför ett nytt skifte i användningen av betalningsmedel. UR.

UR Samtiden - Ekonomi och mynt 2021

41 minAvsnitt 2

UR Samtiden - Ekonomi och mynt 2021

Ingenjörerna. Det moderna Sveriges förlossare, ingenjörerna, är sammanflätade med Sveriges moderna historia. Historikern och författaren Gunnar Wetterberg berättar om den svenska ingenjörskonstens framväxt, utveckling och inflytande i hela samhället. UR.

Falu gruva under tusen år

10 minAvsnitt 2

Falu gruva under tusen år

Kungar, riddare och handelsmän. På 1200-talet tar den tekniska utvecklingen ett steg framåt vid Falu gruva och man framställer mer koppar än tidigare. Inte bara tyska köpmän har intresse i gruvan, även kungen, kyrkan och den nybildade adeln vill ha del av vinsten. UR.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

12 minAvsnitt 53

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Mysteriet med alkemisten på Nyköpingshus. Vid en flytt upptäckte personal på Sörmlands museum en samling med smältdeglar i olika skick. Vad var detta? Antikvarie Rikard Borg berättar om fyndet som kan komma från ett metallurgiskt och kemiskt laboratorium på Nyköpingshus i slutet av 1500-talet. UR.

UR Samtiden - Hallwylska palatset och teknikens under

17 minAvsnitt 5

UR Samtiden - Hallwylska palatset och teknikens under

Blomstrande konstnärskap och nya kvinnoroller. Hallwylska palatset rymmer en konstsamling. Intendent Annika Williams berättar om två blomstermålningar från 1600- och 1700-talen. UR.

Minnen ur den svenska filmhistorien

10 minAvsnitt 13

Minnen ur den svenska filmhistorien

Att undervisa med film. Redan på 1910-talet började svenska lärare att använda film i undervisningen. I en film som nyligen hittats och restaurerats av Svenska filminstitutet beskrivs pedagogiska tankar som vi än idag använder i skolorna. UR.

Minnen ur den svenska filmhistorien

15 minAvsnitt 9

Minnen ur den svenska filmhistorien

Gustaf Molander - skådespelarnas regissör. Regissören Gustaf Molanders karriär varade i ett halvt sekel: 1917-1967. Han verkade i alla genrer och gjorde många starka kvinnoporträtt. Jon Wengström, senior curator på Svenska filminstitutet, berättar om en av svensk films största. UR.

UR Samtiden - Asea i Västerås

UR Samtiden - Asea i Västerås

Asea och kvinnorna . Hur var det att vara kvinna knuten till en mansdominerad arbetsplats? Hör berättelsen om Aseafruarnas klubb, och om kvinnor som arbetade på Asea. UR.

UR Samtiden - Capellagården - Siv och Carl Malmstens skola

11 minAvsnitt 4

UR Samtiden - Capellagården - Siv och Carl Malmstens skola

Gesäll och mästare. Capellagården grundades av möbelformgivaren Carl Malmsten. Mathias Nilo, utbildningsledare i möbelsnickeri, visar några elevers verk och berättar hur skolan vårdar traditionerna i hantverksutbildningen. UR.

UR Samtiden - Capellagården - Siv och Carl Malmstens skola

31 minAvsnitt 6

UR Samtiden - Capellagården - Siv och Carl Malmstens skola

Keramikverkstaden - arkitekturen och funktionen. När den gamla keramikverkstaden på Capellagården dömdes ut som oduglig anlitades Erik Asmussen, känd för sina mänskliga byggnader. Han blev arkitekten bakom en ny och genomtänkt verkstad med arbetslinjen i centrum. UR.

Falu gruva under tusen år

6 minAvsnitt 10

Falu gruva under tusen år

Från gruvbrytning till modernt besöksmål. Den 8 december 1992 smäller den sista sprängningen vid Falu gruva och en tusenårig epok går i graven. Gruvan har gått från att vara en råvaruproducent till att bli en tjänste- och upplevelseproducent. 2001 utsåg Unesco platsen till världsarv. UR.

Falu gruva under tusen år

Falu gruva under tusen år

En föränderlig tid. Falu gruva hade i princip haft samma organisation och ägandeform sedan 1600-talet. Under 1800-talet byggdes i praktiken ett nytt företag upp under disponent Johan Ljungbergs ledarskap. UR.

Falu gruva under tusen år

Falu gruva under tusen år

Gruvras, vetenskapliga tankar och Fet-Mats. Vid Falu gruva var det dåliga tider i början av 1700-talet. Hoppet om nya inkomster står till naturvetenskapen. Intresset för att förstå världen med hjälp av naturvetenskap märks i berättelsen om Fet-Mats, gruvdrängen som låg död i gruvan i 40 år och hittades nästan intakt. UR.

Minnen ur den svenska filmhistorien

14 minAvsnitt 5

Minnen ur den svenska filmhistorien

Sickan Carlsson. Sickan Carlsson kallades för "hela Sveriges lilla fästmö". Men kanske ville hon något mer? Se och hör om en av svensk films verkliga ikoner. UR.

Minnen ur den svenska filmhistorien

13 minAvsnitt 10

Minnen ur den svenska filmhistorien

Export av svensk film 1930-1950. Svenskamerikaner i USA hade stor aptit på svensk film under 1930- och 1940-talen. Det fanns till och med en biograf i Chicago som bara visade skandinavisk film. UR.

Minnen ur den svenska filmhistorien

13 minAvsnitt 7

Minnen ur den svenska filmhistorien

Mauritz Stiller. Mauritz Stiller sägs vara den som upptäckte Greta Garbo, men det finns betydligt mer att berätta. Han var en nyskapande skådespelare, regissör och manusförfattare. UR.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

6 minAvsnitt 50

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Hanna Palme och dräktreformen. Med målet att göra kvinnokläder bekvämare och hälsosammare var Hanna Palme med och grundande den svenska dräktreformföreningen. Antikvarie och museipedagog Sofia Kummel berättar. UR.

UR Samtiden - Capellagården - Siv och Carl Malmstens skola

17 minAvsnitt 5

UR Samtiden - Capellagården - Siv och Carl Malmstens skola

Linet på Capella. På Capellagården får eleverna arbeta med lin från åkern till vävstolen. Berit Grybäck, utbildningsledare textil, berättar. UR.

Falu gruva under tusen år

Falu gruva under tusen år

Bergsmanshustrur, änkor och månglerskor. Vilka kvinnor från 1600-talet är kända för eftervärlden? Johanna Nybelius, museipedagog Falu gruva, berättar om kvinnorna kring Falu gruva som återfinns i testamenten och gruvrätten. UR.