Sverige

Linet på Capella. På Capellagården får eleverna arbeta med lin från åkern till vävstolen. Berit Grybäck, utbildningsledare textil, berättar. UR.

Gesäll och mästare. Capellagården grundades av möbelformgivaren Carl Malmsten. Mathias Nilo, utbildningsledare i möbelsnickeri, visar några elevers verk och berättar hur skolan vårdar traditionerna i hantverksutbildningen. UR.

Riket står och faller med Falu gruva. Staten får in några av sina största inkomster från kopparhandeln under 1600-talet. Det är den största industriella arbetsplatsen på den här tiden och man inrättar Sveriges första akutsjukhus vid gruvan. UR.

Bergsmanshustrur, änkor och månglerskor. Vilka kvinnor från 1600-talet är kända för eftervärlden? Johanna Nybelius, museipedagog Falu gruva, berättar om kvinnorna kring Falu gruva som återfinns i testamenten och gruvrätten. UR.

Alva Lundin - filmtexternas drottning. Textdesignern hade en stor roll då stumfilmerna skapades. Dekorativa, stilsäkra skyltar skulle rama in filmen och föra handlingen framåt. Bland konstnärerna inom området var Alva Lundin en av de främsta. UR.

Bibi Lindström och Ulf Axén - scenografer. Scenografen står sällan i centrum när det talas om film, ändå spelar scenografin ofta en huvudroll i filmen. Bibi Lindström och Ulf Axén är två stora namn som vi får bekanta oss med i ett samtal med Tytti Soila, professor emerita i filmvetenskap, och Sveriges Radio-profilen Anders Eldeman. UR.

Milka Hakkarainen. Polisen Jani Peranto är rätt nöjd med sitt liv, förutom en sak: att han är finländare. Det som skulle bli ett snabbt besök till barndomens Skutskär för en begravning utvecklas till någonting annat. Milka Hakkarainen berättar om sin debutdeckare "Ei verta rantaa rakkaampaa". UR.

En trädgård i Malmstens anda. Siv och Carl Malmsten var pionjärer när det gällde ekologisk odling och självhushållning. Paret grundade Capellagården som förvaltar och utvecklar deras tankar i sin trädgårdsutbildning. UR.

Besjälad inredning av Vidar Malmsten. Annika och Eira Malmsten är barnbarn och barnbarnsbarn till formgivaren Carl Malmsten. De växte upp omgivna av kreatörer, färg och form. Annikas pappa Vidar var även formgivare och mamman Liselotte textilformgivare och inredningsarkitekt. UR.

Staten tar över. 1500-talet är förändringarnas århundrade. Falu gruva går dåligt och Gustav Vasa har tagit makten. Han genomför reformationen och beskattar befolkningen hårt via sina fogdar. UR.

Den svenska barnfilmshistorien. En tillbakablick på svensk barnfilm visar en kavalkad av olika stilgrepp, men det finns en gemensam nämnare: filmerna tar barnen på allvar. UR.

Mästarprovet. Albert Collins är rustningsmakarmästare och visar upp sitt mästarprov. För att skapa en rustning enligt de former och med de metoder som användes på 1500-talet har han haft Erik XIV:s rustning som förlaga. UR.

Historien om Siv och Carl Malmsten. Följ med tillbaka till 1900-talets början, då Carl Malmsten på ett mycket kreativt sätt tog kontakt med sin blivande fru Siv och slog igenom som formgivare. Capellagårdens rektor Bodil Anjar berättar. UR.

Kopparhantering med Guds nåd. På 1300-talet sker många förändringar i Sverige, bland annat avskaffas träldomen och handelns betydelse ökar. I Falu gruva tar bergsmän över driften under ledning av en kunglig fogde. UR.

Kungar, riddare och handelsmän. På 1200-talet tar den tekniska utvecklingen ett steg framåt vid Falu gruva och man framställer mer koppar än tidigare. Inte bara tyska köpmän har intresse i gruvan, även kungen, kyrkan och den nybildade adeln vill ha del av vinsten. UR.

Vikingatid och tidig medeltid. Redan för tusen år sedan är metallhanteringen vid Falu gruva viktig för handeln. Även om det inte handlar om någon stor industri så efterfrågas produkterna långt utanför Sveriges gränser. Johanna Lindén Nybelius, museipedagog Falu gruva, berättar om handeln på vikinga- och medeltiden. UR.

Vilken var den första svenska ljudfilmen? "Säg det i toner" sägs vara den första svenska ljudfilmen. Men stämmer det verkligen? Filmarkivarie Magnus Rosborn och Clara Gustavsson, distributionsansvarig på Svenska filminstitutet, tar sig an frågan. UR.

De första människorna i Tyresta. På stenåldern, när Tyresta nationalpark blott var några öar i en ytterskärgård som sakta reste sig ur havet, kom de första människorna dit för att jaga säl på klipporna. Arkeologen Mattias Pettersson berättar om deras liv. UR.

Ölands orkidéer. Få landskap är så rika på orkidéer som Öland och här kan man hitta 35 arter. Hur kommer det sig att blomsterprakten är så stor inom orkidéfamiljen? Ofta finns det en sinnrik, evolutionär förklaring. UR.

Att undervisa med film. Redan på 1910-talet började svenska lärare att använda film i undervisningen. I en film som nyligen hittats och restaurerats av Svenska filminstitutet beskrivs pedagogiska tankar som vi än idag använder i skolorna. UR.

Sickan Carlsson. Sickan Carlsson kallades för "hela Sveriges lilla fästmö". Men kanske ville hon något mer? Se och hör om en av svensk films verkliga ikoner. UR.

Export av svensk film 1930-1950. Svenskamerikaner i USA hade stor aptit på svensk film under 1930- och 1940-talen. Det fanns till och med en biograf i Chicago som bara visade skandinavisk film. UR.

Mauritz Stiller. Mauritz Stiller sägs vara den som upptäckte Greta Garbo, men det finns betydligt mer att berätta. Han var en nyskapande skådespelare, regissör och manusförfattare. UR.

Bunkeflostudien – skolad för livet. Med Bunkeflostudien visade forskarna att daglig fysisk aktivitet i skolan har positiva effekter när det handlar om ökad benmassa, starkare muskler och bättre kondition och motorik. UR.

Synden i Mölle. Runt 1890 hamnade Mölle i sydvästra Skåne på världskartan. Då började män och kvinnor bada tillsammans på stränderna. Från hela Europa vallfärdade nyfikna till den lilla badorten för att få en glimt av synden. Per Sjögren, guide vid Kullens fyr, berättar. UR.

Förskolors lekmiljö utomhus. Barnen i innerstadsförskolor har mycket sämre möjligheter till rörelse utomhus än barn i förorten. Det visar en undersökning från Malmö. Fysisk aktivitet är en förutsättning för att barnen ska utecklas till friska individer. UR

Myror och monster. Myror har funnits i miljontals år. Här berättar naturvägledare Linda Ferm mer om dessa framgångsrika insekter och deras fiender myrlejonen. UR.

Våra vilda bin. En fascinerande värld öppnar sig för den som börjar lägga märke till Sveriges många vilda bin. Simon Lundin, naturvägledare, berättar hur bina lever, vilka miljöer de trivs i och varför så många av dem är hotade. UR.

Den naiva konstnären Axel Bengtsson. På grund av sjukdom så tvingades Axel Bengtsson att sluta sitt gamla arbete och upptäckte av en slump sin konstnärliga begåvning. Vera Zherdev, pedagog, berättar om Axel Bengtssons liv och inspiration. UR.

1864 - Näringsfriheten, en reform som förändrade Sverige. Den 18 juni 1864 träder en ny lag i kraft som förändrar Sverige i grunden. 1864 års näringsförordning innebar nästan fullständig frihet för män och kvinnor att bedriva näringsverksamhet, alltså handel och företagande. Anders Houltz vid Centrum för näringslivshistoria berättar. UR.

Möt Carl Wilhelm Scheele. Carl Wilhelm Scheele var en av sin tids mest framstående kemister. Roy Cassé, museichef på Köpings museum, tar oss tillbaka till 1700-talet och Scheeles liv och gärning. UR.

Svenskbyborna på Gotland. 1929 anlände ett tusental människor till Jönköping från Ukraina. Det var svenskbybor som lämnat sin hemby. Omkring hälften av dem kom till Gotland. Sofia Hoas, själv ättling till svenskbyborna, berättar deras historia. UR.

Lite paraffin här och en plastisk operation där. Skönhetsingrepp ses oftast som ett nytt och modernt fenomen, men redan för mer än 100 år sedan utfördes skönhetsoperationer och paraffin sprutades in för att släta ut hud eller omforma näsor. Emma Severinsson, lektor i modevetenskap, ger en inblick i de tidiga skönhetsingreppens historia. UR.

Kulturdiplomat i Ryssland – mitt uppdrag i tider av kris. Sverige kallade hem sitt kulturråd från ambassaden i Moskva, medan Finland behöll sin diplomat. Kultursamarbete har ofta varit en första invit till dialog när relationer länder emellan är ansträngda. Vad kostar det att bryta kulturella relationer? Vad motiverar att upprätthålla dem? UR.

Filflaskan från Porsnäs. En filflaska var ett ganska vanligt bruksföremål för förvaring av mjölk och fil. Men den flaska som Robert Pohjanen visar och berättar om här lär ha utgjort Porsnäs bys silvergömma under finska kriget 1809. UR.

Vad ska vi göra av alla kriminella? Debutförfattaren Fanny Klang har arbetat inom alla säkerhetsklasser i Kriminalvården. Nu samtalar hon med chefen för Kumlaanstalten, Jacques Mwepu, om läget för och i de svenska anstalterna idag. UR.

Ådalen - 1931. Den 14 maj 1931 briserar en storkonflikt i Västernorrland mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det slutar med att fem personer skjuts till döds. Konservatorn Linnea Sverkersson berättar om händelsen i Ådalen och dess konsekvenser. UR.

Kriminella nätverks påverkan på samhällets institutioner. På vilket sätt påverkar de kriminella gängen samhällets institutioner? Carina Gunnarsson, docent i statskunskap, berättar om sin forskning om kriminella nätverk i italienska Palermo och svenska Södertälje. UR.

Ludmila Engquist - från mästare till svikare. Plötsligt kom en av världens främsta friidrottare från Sovjetunionen till Sverige och blev svensk. Hon vann OS, VM och satte världsrekord i häcklöpning. Fick Bragdguldet, blev frimärke och utsågs till Årets svensk. Sen kom sveket. Hon bytte sport och dopade sig. Efter drygt tjugo år i exil berättar nu Ludmila Engquist för första gången hela sin historia. UR.

Krucifixet från Hall kyrka. Över 90 medeltida kyrkor finns bevarade på Gotland och från dessa finns fantastiska konstskatter bevarade. Lars Kruthof, programansvarig pedagog, berättar om en favorit, krucifixet från Hall kyrka. UR.

Vita duvan. Vita duvan var en gång ett modernt panoptiskt fängelse med ambitioner att återanpassa fångarna till samhället. I dag berättar byggnaden om sin tids filosofi och människosyn. UR.

Den beslagtagna samiska trumman. På 1600-talet hårdnar statens och kyrkans agerande mot samerna. Präster och lappfogdar reser runt för att förhöra, undervisa, fördöma och konfiskera samiska kultföremål. UR.

En vante saknar sin maka. Liselotte Öhrling, pedagog och arkeolog, berättar om ett av Sveriges mest välbevarade plagg från medeltiden. Det gäller en vante som hittades nästan ett millennium senare av arkeologer. UR.

Albertus Pictor - medeltida kyrkor. I Uppland finns ungefär 170 medeltida kyrkor som helt eller delvis bevarats. Flera av dem är försedda med målningar från 1400-1500-talen. Herman Bengtsson är docent i konstvetenskap och berättar om den senmedeltida utsmyckningsformen och om den framstående målaren Alberus Pictor. UR.

Norrbottens läns arbetsstugor. Nödåret 1902 beslutades det om inrättandet av arbetsstugor i Norrbotten. Ginger Karström, arkivarie Norrbottens föreningsarkiv, berättar om arbetsstugorna som från början var en välgörenhetsinrättning men kom att bli ett redskap i att försvenska barnen. UR.

Varför ska man välja närproducerat? Pedagogen Linda Olsson berättar om utställningen Maträtt och varför det är viktigt att lära sig hur mat hamnar på bordet. Hur kan du lära barn om mat, matproduktion och hållbarhet hemma eller i skolan? UR.

Gamla residenset. På 1640-talet byggs ett hus i Visby som vittnar om tiden när Gotland blev svenskt. Lars Kruthof, programansvarig pedagog, tar oss med till Gamla residenset som målades av konstnären Johan Bartsch. UR.

Rösträttskämpen Eva Rodhe. Eva Rodhe var en engagerad rösträttskämpe i Sverige och bidrog till att kvinnor slutligen fick rösträtt. UR.

Sverige faller i Transparency Internationals korruptionsindex och är sämst i Norden. Bor vi inte i ett av världens mest öppna länder med hög tillit och oförvitliga tjänstemän? En debatt om vad korruptionen gör med oss och vad vi kan göra åt den. UR.

Det sovjetiska lägret i Lissma . Mellan Huddinge och Haninge ligger Lissma park. Där låg en herrgård som kom att bli ett interneringsläger för sovjetiska soldater och medborgare. UR