Historia

Motsatser längs Atlanten. Forskare och ättlingar till slavar berättar om hur frihetssökarna levde och överlevde i träskmarkerna mellan Virginia och North Carolina. Del 3 av 4. UR.

Femton minuter av berömmelse. En utåtagerande Muhammad Ali marknadsför sin kommande boxningsmatch mot Joe Frazier 1974. Frisläppandet av Nelson Mandela 1990 och presidentskapet. Vi ser också Berlinmurens fall 1989 och 11 september-attackerna 2001. Del 3 av 3. UR.

Ett återförenat Berlin. Det sönderbombade Berlin delades upp i fyra ockupationssektorer och återuppbyggdes i olika stilar och med stora obebyggde områden. Del 2 av 4. UR.

Tillflyktsort i mellanvästern. Arkeologerna letar efter den försvunna staden Quindaro i Kansas. Där hade slavar en fristad fria från prisjägare som annars kunde fånga slavarna och få betalt vid återlämnandet till "ägaren". Del 2 av 4. UR.

Stjärnor föds. Vi ser världen genom dåtidens medier, från 1945 till 1973. Bland annat Edith Piafs dramatiska kärlekshistoria med den franske boxaren Marcel Cerdan, den kubanska revolutionen och amerikanska medborgarrättsrörelsen. Del 2 av 3. UR.

Det nybrutala Le Havre. Seriestart. Vi besöker staden som totalförstördes 1944. En ny stad växer fram under ledning av den franska arkitekten Auguste Perret. Nybrutalismen var född. Del 1 av 4. UR.

På jakt efter en fristad i Södern. Seriestart. Runt 100 000 människor i USA fick hjälp av "Nätverket för slavarnas frihet" för att fly mot sin frihet. Med hjälp av arkeologi och modern teknik får vi lära oss mer om färdvägarna, platserna och människorna bakom nätverket. Kanadensisk serie från 2022. Del 1 av 4. UR.

Från skoj till propaganda. Charlie Chaplin, Marlene Dietrich, Winston Churchill och Mahatma Gandhi förstod alla att använda sig av bildernas makt. Åren mellan 1900-1945 visas upp genom gamla filmklipp från bland annat bröderna Lumiers första filmvisningar, tidiga nyhetssändningar och krigsskildringar. Del 1 av 3. UR.

Från guldgruva till laboratorium. I mitten av 1900-talet var Homestakes guldgruva den största och djupaste guldgruvan i USA. 2002 sjönk guldpriserna och verksamheten stängdes ner. Men 2008 omarbetades det till något extraordinärt - ett världsberömt vetenskapslaboratorium som studerar mörk materia. Del 4 av 8. UR.

Influerare genom tiderna. Tom Ockers tittar på fenomenet med influerare, från aposteln Paulus till algoritmer och opinionsbildare i modern tid. Del 6 av 6. UR.

Från torrdocka till marinmuseum. Här får vi höra om hur en gammal och öde torrdocka förvandlas till ett underjordiskt museum och hur ingenjörerna dränerade hela marken och byggde en ny betongbas. Del 3 av 8. UR.

Konspirationsteorier förr och nu. Konspirationsteorier har funnits i århundraden. Det florerar rykten om vad som hände med Wolfgang Amadeus Mozart. Var det frimurare eller hans konkurrent Antonio Salieri som tog hans liv? Del 5 av 6. UR.

Från tågstation till akvarium. Rob tar med oss på utforskning av St. Louis tågstation. Vi ser hur den gick från att vara den största stationen i USA till att förfalla, för att sedan förvandlas till ett akvarium. Del 2 av 8. UR.

Från elverk till Nationalmuseum. Seriestart. Vad finns det för utmaningar med att omvandla övergivna strukturer? Bland annat får vi se hur en kraftstation blev Tate Modern, en flygplatsterminal i art déco-stil återföddes som ett hotell och en flyghangar blev en nöjespark. Del 1 av 8. UR.

En lemlästad farao upptäcks vid en utgrävning, en farao som historikerna tidigare aldrig hört talas om. Vem var han, och varför finns det inga spår av honom? En fängslande gåta om ett kungamord och en svunnen dynasti, bortglömd i tusentals år. Del 6 av 6.

Skandaler igår och idag. Kan skandaler vara ett verktyg för att skapa förändringar i vår samtid? Skandalerna kring Harvey Weinstein startade metoo-rörelsen. Skildringarna av den franska drottningen Marie-Antoinettes livsstil ökade folkets aversion, vilket bidrog till den franska revolutionen. Del 4 av 6. UR.

Hur gick det till när romarriket föll? Sensationella fynd av deformerade konliknande skallar på en romersk begravningsplats har skrivit om historien om hur romarriket kan ha fallit. Del 5 av 6.

1944 - 1945. Kriget går mot sitt slut och Förintelsens fasor läggs i dagen. Vad spelar Sverige för roll i krigets slutskede? Och hur ser vi på beredskapsåren idag? I studion: militärhistorikern Martin Hårdstedt, historikerna Ingrid Lomfors och Marie Cronqvist samt historiepoddarna Mattis Bergwall och Per Wallin. Programledare: Cecilia Düringer. Del 5 av 5.

Det är sommaren då transiteringstågen slutar rulla genom Sverige. När vi inte längre kan blunda för förintelselägren. Tyskland förlorar på front efter front , men deportationerna av Europas judar fortsätter. Från Finland kommer 10.000-tals människor med sin boskap när nazisterna retirerar och bränner byar och hus. Del 5 av 5.

Pengarnas makt. I kampen mellan sanning och lögn spelar pengar en viktig roll. Från antiken till idag har de mäktiga använt sin rikedom för att påverka till sin fördel. Författaren Riel Lazaraus undersöker hur pengar har påverkat historiens gång. Del 3 av 6. UR.

Hugo försöker få kontakt med sin gamla vän Hermann Göring och vinna hans förtroende. Men hur ska Hugo lyckas rädda de tyska judarna innan det är för sent? Och vilket pris måste han betala för förhandlingarna? Del 2 av 3.

De allierade vinner, freden är ett faktum. De befriande invånarna är totalt utblottade och drömmer om fred. Nu börjar det stora arbetet med att återuppbygga vår moderna värld. Del 4 av 4.

Det börjar gå dåligt för Tyskland i kriget och de allierade sätter press på Sverige. Tänker vi fortsätta tillåta de tyska transittågen? Tänker vi öppna gränserna för de danska judarna? Vilken sida vill Sverige egentligen stå på? Del 4 av 5.

1943 - 1944. Kriget vänder och Sverige engagerar sig mer i det nordiska motståndet. Var det skillnad på flykting och flykting? Så speglades kriget i nöjeslivet och klädmodet. Cecilia Düringer gästas av författaren Ola Larsmo och historikerna Klas Åmark, Karin Kvist Geverts och Emma Severinsson. Del 4 av 5.

Religionens politik. Vi ser olika exempel på religionen som maktstruktur och hur religion tjänat politiska syften för krig och vad som anses vara rätt. Del 2 av 6. UR.

Axelmakterna pressas från alla håll och det pågår intensiva strider över hela världen. Men plötsligt vänder vinden och de allierade får ett övertag. Kan det finnas ett slut på det fruktansvärda världskriget? Del 3 av 4.

Stonehenge är ett av världens mest kända förhistoriska monument, men samtidigt har experterna aldrig kunnat förklara dess ursprung. Men nu kan en otrolig upptäckt under Medelhavet ge oss svar på frågan. Del 3 av 6.

Kriget går in på sitt tredje år. På nazistregimens sida står nu också Finland mot Sovjet, i det som kallas fortsättningskriget, och tiotusentals finska krigsbarn kommer till Sverige. Motståndet växer mot den svenska regeringens eftergiftspolitik. Del 3 av 5.

1941 - 1942. Så var svenskarnas liv under ransoneringen. Test av surrogatkaffe i studion. Och vad hände egentligen med de finska krigsbarnen? Cecilia Düringer samtalar med författaren Kjell Westö och historikerna Henrik Berggren, Ann Nehlin och Johanna Overud. Del 3 av 5.

Krigets vapen. Seriestart. Propaganda har använts i krigföring i alla tider. Man har använt sig av den teknik som varit aktuell i sin tid. I propagandan kan fienden utmålas som monster och lögner kan rättfärdiga blodsspill, egna motiv kan döljas och ibland vänds nederlag till seger. Del 1 av 6. UR.

Efter ett hemligt möte i Casablanca höjs insatserna när de allierade planerar inför D-dagen. Man behöver kontroll över Atlanten för att säkert få fram trupper, fordon och vapen till Storbritannien. Misslyckade bombangrepp på ubåtsbaser och de psykiska påfrestningarna för dem som kämpat till havs leder fram till en blodig konfrontation i maj 1943 som blir en vändpunkt i slaget om Atlanten. Del 3 av 3.

Kriget når Stilla havet när Japan förklarar krig mot USA. Nu är konflikten global och fullskalig. I Europa lyckas Sovjetunionen få stopp på Nazitysklands framfart men samtidigt inleds ett fruktansvärt folkmord. Del 2 av 4.

1940 - 1941. Därför blev Sverige inte ockuperat. Den statliga censuren och så blev Stockholm Europas spionhuvudstad. Cecilia Düringer gästas av författaren Ola Larsmo, journalistikforskaren Ester Pollack och kriminologen Janne Flyghed. Del 2 av 5.

Hadrianus mur sträcker sig över norra England och var en gång i tiden romarrikets nordvästra gräns, tänkt att hålla inkräktare borta. Men nya upptäckter har också visat hur brutala metoder romarna använde i strid, allt för att behålla makten. Del 2 av 6.

Under andra världskriget filmade några modiga amatörfilmare i Normandie sin vardag. Med en kamera riskerade de ibland sina liv då det var förbjudet att filma under ockupationen. De filmade dagliga umbäranden men också stunder av glädje och hopp - omedvetna om att Normandie skulle bli platsen för en avgörande vändning i kriget. Dokumentär från 2024. UR.

Kanopos - den förlorade staden. Den religiösa centralpunkt dit folk vallfärdade för att bli helade av gudarna försvann plötsligt spårlöst och gick inte att hitta i århundraden. Staden blev begravd under havet, som ett fornegyptiskt Atlantis. När Kanopos återfanns igen efter mycket möda, har det kallats 2000-talet största arkeologiska upptäckt. Del 1 av 6.

År 1941 är kampen om kontrollen över Atlanten i full gång, med nazisternas ubåtar som orsakar förödelse bland de allierade konvojerna. Rob Bell utforskar de brittiska jagarnas imponerande beväpning och deras avgörande roll i ubåtskriget, där spioner och avlyssnare spelar en nyckelroll i att avslöja fiendens planer. Trots dessa framsteg växer amiral Karl Dönitz flotta, och slaget om Atlanten är långt ifrån över. Del 2 av 3.

Hur väl rustat var egentligen Sverige 1939 och vad finns det för likheter med dagens situation? Svek eller realpolitik - vilken var Sveriges roll under finska vinterkriget? Och därför var vi så rädda för kommunister. I studion historikern Klas Åmark, idéhistorikern Peter Bennesved och författaren Anna-Lena Lodenius. Programledare: Cecilia Düringer. Del 1 av 5.

Sverige står oförberett när Tyskland den 1 september 1939 anfaller Polen. Två månader senare fäller Sovjet bomber över Helsingfors. Svenska frivilliga beger sig till finska vinterkriget och våra myndigheter börjar jaga och internera svenska kommunister. Del 1 av 5.

Som att komma till ett främmande land. Återlämnandet av Porkalaområdet år 1956 kom som en nästan lika stor chock som själva utarrenderingen hade varit. Varför gav Sovjetunionen tillbaka Porkalaområdet nästan fyrtio år tidigare än avtalat? Och vad dolde sig egentligen under snön då de evakuerade återvände? Finsk dokumentärserie från 2024. Del 2 av 2. UR.

Kampen om Atlanten under andra världskriget börjar när tysk u-båt sänker passagerarfartyget S/S Athenia. Den dödliga överraskningsattacken sätter scenen för de första månaderna av en episk strid. Nazisterna följer sedan upp denna attack med en vågad räd in i den skotska basen för den kungliga flottan som dödar hundratals brittiska sjömän. Del 1 av 3.

Nog var det en bedrövelse. Seriestart. Utarrenderingen av Porkala till Sovjetunionen på femtio år var en smärtsam händelse för hela Finland. På tio dagar skulle tusentals personer evakuera och snart byggde Sovjet upp en omfattande militärbas på området. Finsk dokumentärserie från 2024. Del 1 av 2. UR.

Khmerimperiet sträckte sig över stora delar av Kambodja, Thailand, Laos och södra Vietnam. Kronan på verket var huvudstaden Angkor, med den största religiösa byggnaden som någonsin byggts, Angkor Vat. Khmerstäderna var "hydrauliska städer", bestående av komplexa system av kanaler och reservoarer, vilket säkerställde ett året-runt-flöde av vatten för befolkningen, jordbruket och boskapen. Men vad hände till slut med khmerernas rike? Del 6 av 6.

Hitler tar makten och inleder det som ska bli ett av världens mest fruktansvärda krig. Hör samtida vittnesmål och vänner berätta hur läget förvärras under andra världskriget. Del 2 av 3.