'%3e%3cpath%20d='M0%2029V0.5L24%2014.8L0%2029ZM2%204V25.5L20%2014.8L2%204Z'%20fill='black'/%3e%3c/g%3e%3cdefs%3e%3cclipPath%20id='clip0_225_93892'%3e%3crect%20width='24'%20height='28.5'%20fill='white'%20transform='translate(0%200.5)'/%3e%3c/clipPath%3e%3c/defs%3e%3c/svg%3e)
Nordiska dyslexikongressen 2024
38 minTypisk och atypisk språk- och läskunnighetsutveckling. Esther Greva, professor vid Ontario institute for studies in education, har fokuserat sin forskning på förutsättningarna för att lära sig ett andraspråk. Hon berättar mer om vilka utmaningar tvåspråkiga barn kan stöta på i sin andraspråksundervisning. UR.
Om programmet
Föreläsningar kring läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi. Kongressen riktar sig till pedagoger, skolledare, psykologer, logopeder, forskare och andra med särskilt intresse för frågor kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Inspelat den 22-24 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.
Produktionsår
2024Kan ses till
30 juni 2026Publicerades
30 september 2024Medverkande
Esther Greva
Avsnitt
- 1
Nordiska dyslexikongressen 2024
Öppningstal av prins Carl Philip. Prins Carl Philip öppnar årets Nordiska dyslexikongress med att dela med sig av sina egna erfarenheter av att ha dyslexi, men också med att blicka tillbaka och berätta om hur bilden av dyslexi har förbättrats med åren. UR.
- 2
Nordiska dyslexikongressen 2024
Tidig fonologisk träning. Ulrika Wolff, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, ger oss en inblick i RIDDLE, ett forskningsprojekt som följer 364 barn under 12 års tid för att genom tester undersöka hur barnens språkförmågor kan förutsäga den tidiga läsningen. UR.
- 3
Nordiska dyslexikongressen 2024
Språklekar för en funktionell läsförmåga. Ann-Christina Kjeldsen, doktor i logopedi, upptäckte att förvånansvärt många högstadieelever på Åland inte kunde läsa och skriva på en förväntad nivå. I samma veva läste hon om Ingvar Lundbergs Bornholmsstudie och bestämde sig för att ta hans metod till Åland. UR.
- 4
Nordiska dyslexikongressen 2024
Specialundervisning i åk 1 för elever i riskzonen. Inger Fridolfsson är speciallärare och berättar i sin föreläsning om sina erfarenheter av att arbeta med barn i förskoleåldern. Hon berättar om hur yngre barn har lätt för att ta till sig ny kunskap och om vilken chans lärare och speciallärare har att göra skillnad när språkinlärningen sätts igång tidigt. UR.
- 5
Nordiska dyslexikongressen 2024
Läsutveckling under lågstadiet. Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, berättar om Legilexi. Det är ett digitalt verktyg som hjälper lärare att kartlägga vilka elever som riskerar att inte klara skolans krav på läs- och skrivförmåga. UR.
- 6
Nordiska dyslexikongressen 2024
Typisk och atypisk språk- och läskunnighetsutveckling. Esther Greva, professor vid Ontario institute for studies in education, har fokuserat sin forskning på förutsättningarna för att lära sig ett andraspråk. Hon berättar mer om vilka utmaningar tvåspråkiga barn kan stöta på i sin andraspråksundervisning. UR.
- 7
Nordiska dyslexikongressen 2024
Insikter i utveckling av stavning och handskrift. Markéta Caravolas, docent i psykologi vid Bangor University, har i sin forskning undersökt relationen mellan stavning och handskrift. Genom att analysera skolelevers handskrift vill hon ta reda på om man kan förutspå eller upptäcka läs- och skrivsvårigheter. UR.
- 8
Nordiska dyslexikongressen 2024
Två decennier av forskning om biologin bakom dyslexi. Är dyslexi biologiskt? Kan man i så fall identifiera dyslexi på molekylär nivå? I två decennier har Juha Kere, professor i molekylär genetik vid Karolinska institutet, forskat om biologin bakom dyslexi. I sin föreläsning berättar han om de två decenniernas forskning och utgår ifrån sju frågeställningar. UR.
- 9
Nordiska dyslexikongressen 2024
Att främja läsutveckling i svenska som andraspråk. Hur står det egentligen till med språkinlärningen för elever som har svenska som andraspråk? Den frågan utgår Helén Egerhag, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitet, i sin föreläsning. Skillnaderna mellan elever med höga respektive låga resultat i svenska har ökat och det är i störst utsträckning flerspråkiga elever som halkar efter. UR.
- 10
Nordiska dyslexikongressen 2024
Flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. Flerspråkiga elever med språkstörning går i högre utsträckning under radarn. Eva-Kristina Salameh, doktor i medicinsk vetenskap och leg. logoped, pratar om vikten av att som lärare kunna se skillnad mellan flerspråkiga elevers bristande svenska och när det är en språkstörning. UR.
- 11
Nordiska dyslexikongressen 2024
Observation och kartläggning av språk hos F-6. Varför ska vi vara observanta på språkutvecklingen? Logopeden Astrid Frylmark, berättar varför och hur man kan vara observant på barn med språkstörning för att så tidigt som möjligt upptäcka det. Kanske är en hyperaktiv eller tillbakadragen elev ett tecken på att man inte hänger med på lektionen? UR.
- 12
Nordiska dyslexikongressen 2024
Ljudsystemets betydelse för förstaspråks- och andraspråksläsaren. Vilken roll spelar ljudsystemet, eller den fonologiska medvetenheten, för språkinlärningen, läsutvecklingen och ordavkodningen? Dessa frågor ger Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, svar på i sin föreläsning. UR.
- 13
Nordiska dyslexikongressen 2024
Lässvårigheter i barndomen – förutsägelser för framtiden? Hur avgörande är föräldrarnas språkförmåga för barnets språkutveckling? Är språksvårigheter i barndomen en dom som förutsäger den framtida språkinlärningen? Minna Torppa, professor vid institutionen för lärarutbildning vid Jyväskylä universitet, ger en inblick i barns förutsättningar för språkinlärning. UR.
- 14
Nordiska dyslexikongressen 2024
Läsfärdigheter – kan vi reda ut betydelsen av arv och miljö? Spelar föräldrarnas utbildningsnivå roll för barnets språkutveckling? Beror det på sociala faktorer eller är det biologiskt kodat i oss? Monica Melby-Lervåg, professor vid institutionen för specialpedagogik vid Universitetet i Oslo, försöker reda ut vad som är arv och vad som är miljö. UR.
- 15
Nordiska dyslexikongressen 2024
Dyslexi - återblick och framtidsperspektiv. För bara några år sedan var dyslexi något som många drabbade skämdes över att berätta om. Idag ser situationen annorlunda ut. I detta panelsamtal blickas det tillbaka på resan som tagit oss dit vi är idag och vad framtiden kan ha att erbjuda. UR.
- 16
Nordiska dyslexikongressen 2024
Dyslexi – tidig upptäckt och förebyggande. Hugh Catts, professor vid School of Communication Science and Disorders, ger fler sidor av dyslexin och närbesläktade språkstörningar. Han fördjupar sig i de muntliga, eller fonologiska, problem som personer med en språkstörning kan ha, och varför dessa problem lätt kan glömmas bort i diskursen kring dyslexi. UR.