Naturvetenskap

Den mytomspunna elefanten. Kanske har det med storleken att göra? Folktro, sagor och myter kring elefanten genomsyras nämligen av djup respekt. Elefanten står för vishet och kunskap och många trodde att den bar med sig gamla människors själar. Ida Öhnell, guide på Göteborgs Naturhistoriska museum, berättar. UR.

Strandsnäckor, ostron och arternas geografiska utbredning. Evolutionen i havet kan vara snabb eller långsam. Vissa arter kan formas genom anpassningar till miljöer som ligger bara några meter från varandra, medan andra knappt förändras alls genom tusentals år och med hav mellan dem. UR.

Solens aktivitet, solstormar och kopplingen till klimatförändringar. Solen ses ofta som orubblig, men den förändras över olika tidsskalor. Det gäller exempelvis periodiska förändringar i antalet solfläckar som upprepas ungefär vart elfte år och solstormar som kan påverka jorden inom bara några minuter eller dagar. Här berättar Raimund Muscheler, professor i kvartärgeologi, om solens aktivitet och solstormar tusentals år tillbaka i tiden. UR.

Ursprung. Hur har jorden själv och dess egenskaper format människans historia och civilisationer? Föreläsning av astrobiologen Lewis Dartnell, professor för vetenskaplig kommunikation vid Uiversity of Westminster. UR.

Upptäck partikelfysik. Var ligger forskningens fronter inom experimentell fundamental partikelfysik och hur är det möjligt att undersöka elementarpartiklar? Else Lytken, professor i partikel- och kärnfysik, berättar om den mest grundläggande fysiken och arbetet vid den stora hadronkollideraren, LCH, vid Cern. UR.

Hetta. I samband med den långa värmeböljan 2018 blev Izabella Rosengren påmind om hur dåligt hon tålde värme. Hon började fundera över människans förmåga att hantera hetta och detta ämne visade sig vara underrapporterat i medierna. UR.

Kunskap ger rikare naturupplevelser. Hela naturupplevelsen blir mer "högupplöst" när man förstår det man ser, säger jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet. Varje år svarar han på ungefär 7000 frågor från allmänheten vilket förbättrar naturkunskapen hos befolkningen. UR.

Tyst jord. Biologiprofessorn Dave Goulson har i en rad böcker skildrat det lilla, men avgörande insektslivet, med bas i sin vilda trädgård i Sussex. Hör en miniföreläsning av Dave Goulson om hur våra insekter mår och om arbetet med den nya boken. UR.

Så väckte Tyst vår mitt biologiintresse. Paul Nurse, biokemist och Nobelpristagare i medicin, beskriver hur Rachel Carsons bok "Tyst vår" fick honom att börja fundera över livet ur en biologisk synvinkel. Han förstod att vi måste ta hand om livet på planeten eftersom vi har ett släktskap till allt levande. UR.

De sista tumlarna i Östersjön. Östersjötumlaren är vår minsta val. En hotad art med bara ett par hundra individer kvar. Julia Carlström forskar på tumlare och beskriver hoten och de metoder man använder för att försöka rädda arten. UR.

Hur mår våra hav? Kan artificiell intelligens hjälpa till att lösa problemen med utfiskning eller att bedöma när algblomningen kommer att ske? Hur påverkar mikroplasterna i haven alla organismer och på vilket sätt skrämmer marint buller bort djuren i havet från sina livsmiljöer? UR.

Miljörörelsens historia. Miljörörelsen växte fram över stora delar av världen under slutet av 1960-talet efter att Rachel Carsons bok "Tyst vår" publicerats 1962. Den uppmärksammade hur användandet av miljögifter inom jordbruket skapade fortplantningsproblem hos flera djurarter. UR.

Vi har så mycket att lära av Rachel Carson! Det går en röd tråd mellan utgivningen av boken "Tyst vår" 1962 och dagens miljö- och klimatdebatt. Det hävdar Anne Sverdrup-Thygesen i sitt föredrag om hur industrin fortsätter att påverka vår miljö negativt även idag 60 år senare. UR.

Våra okända insekter. I det stora Malaisefälleprojektet mellan 2003 och 2006 samlades 20 miljoner insekter in för att katalogiseras. Med nuvarande metoder kommer det att ta hundratals år. Trots det tidsödande arbetet har redan 2 000 nya arter hittats. UR.

Tyst hav. Tyst hav är ett samtal om tillståndet i haven i Sveriges närområden. Medverkar gör bland annat Patrik Svensson, författare till boken "Ålevangeliet", och Julia Carlström som forskar om den hotade Östersjötumlaren. UR.

När livet nästan dog ut. Ett enormt vulkanutbrott för 252 miljoner år sedan dödade 95 procent av allt levande på jorden. Vivi Vajda, forskningschef på Naturhistoriska riksmuseet, berättar vad som hände. UR.

Massutdöenden under jordens historia. Jorden har drabbats av fem massutdöenden. Det senaste för 66 miljoner år sedan då dinosaurierna dog ut och det största för 252 miljoner då 95 procent av allt liv utplånades. Vivi Vajda, professor vid Naturhistoriska riksmuseet, berättar. UR.

Framtidens vatten: torka och översvämning . Sverige är ett land med väldigt mycket vatten, säger Berit Arheimer, professor i hydrologi. Vattnets kretslopp är påverkat, men vi skulle kunna återskapa det som en gång var. Berit Arheimer berättar hur. UR.

Koldioxidlagring. Ett sätt att minska problemen med koldioxdutsläpp är att samla in det och lagra djupt nere i berggrunden. Tekniken finns men måste utvecklas och förfinas för att fungera i stor skala. UR.

Vulkaner. Vulkaner har i alla tider fascinerat och lockat människor, trots risken för utbrott. Bördiga jordar och tillgång till geotermisk energi i vulkanernas närområde är en av anledningarna. UR.

Store Mosse - en norrlandsmyr i Småland. Naturumföreståndaren Carina Härlin tar dig med ut på södra Sveriges största sammanhängande myrmarksområde och berättar hur området formats från istid till i dag. UR.

Smältande isar. Veijo Pohjola berättar om olika scenarier för global uppvärmning och vilka effekter de skulle få för polarområdena och för jorden som helhet. UR.

Paleobiologi och jordens tidiga historia. 99 procent av alla organismer som någonsin levt har dött ut och går att studera i de bergarter som är bevarade. Sebastian Willman berättar här vad man kan lära sig om livet på jorden genom att studera fossil. UR.

Varför behöver vi biologisk mångfald? Biologisk mångfald är livsviktig för oss människor. Insekter som pollinerar behövs till våra odlingar och växter och mikroorganismer för att hålla vatten och luft rena. UR.

Det dolda vattnet. Det finns tio gånger så mycket grundvatten i marken som det finns sötvatten i våra sjöar, våtmarker och vattendrag tillsammans. Den viktigaste användningen för grundvatten är som dricksvatten. UR.

Framtidens extremväder. Hur ska vi förbereda oss för framtidens extremväder? Vi får allt bättre förutsättningar att förutse väderkatastrofer - men använder vi informationen på rätt sätt? UR.

Jordens undergång. Tidigare har tankarna om jordens undergång varit av mytisk och religiös karaktär, men sedan 1500-talet har man haft ett mer naturvetenskapligt tankesätt. Vad är bra och vad är dåligt med att engagera sig i jordens undergång? UR.

Jordbävningar. Jordbävningar är inget vi brukar oroa oss för i vår del av världen, men så har det inte alltid varit. Björn Lund berättar om jordbävningar i världen och i Sverige. Hur mäter man dem och hur kan informationen användas? UR.

Meteorologers fascination för mätningar. Regelbunden insamling av väderdata kan användas inom forskningen för att upptäcka förändringar i vårt klimat. Här får vi lära oss hur man tolkar väderprognoser och hur man kan ha praktisk nytta av att studera vädret i en väderapp. UR.

Vårt klimat. Världens forskare har levererat tusentals rapporter om klimatet samtidigt som tyckare sprider sina åsikter på nätet efter att ha läst en blogg. Klimatforskaren Mikael Karlsson förklarar hur vi ska tänka när vi inhämtar vår kunskap om klimatet. UR.

Allt är vågor. Vågor är ett av matematikens och fysikens viktigaste begrepp, och det har också inspirerat författare. Här möts författaren Per Molander och matematikern Hans Ringström i ett samtal om vågor i många olika former såsom exempelvis ljusvågor, gravitationsvågor, konjunkturvågor och svängningar i modet. UR.

Enfald och mångfald. Läget för den biologiska mångfalden är akut, men det finns lösningar. Det säger Alexandre Antonelli, professor i biodiversitet och forskningschef vid Royal Botanic Gardens i London. De allra flesta arter som lever idag, kanske 90 procent av dem, är fortfarande okända för oss. UR.

Tycho Brahe och observatoriet på Ven. Under en period i slutet av 1500-talet låg Europas centrum för astronomisk forskning på ön Ven i Öresund. Malin Liedberg, museipedagog, berättar om den excentriske adelsmannen Tycho Brahe som gjorde observationer och utvecklade en metod för att studera himlavalvet. UR.

Planeten Mars: En omvälvande geologisk resa. Mars är idag en kall öken. Men bilder från satelliter och robotar på planetens yta visar att det en gång fanns floder, sjöar och hav. Geologen Andreas Johnsson tar oss med på en spännande och vacker skildring av Mars utveckling som spänner över flera biljoner år. UR.

Mysteriet med alkemisten på Nyköpingshus. Vid en flytt upptäckte personal på Sörmlands museum en samling med smältdeglar i olika skick. Vad var detta? Antikvarie Rikard Borg berättar om fyndet som kan komma från ett metallurgiskt och kemiskt laboratorium på Nyköpingshus i slutet av 1500-talet. UR.

Hälsa och klimatet. Hur påverkas vår hälsa av klimatförändringarna och vilka är det egentligen som drabbas värst? Professorn i global hälsa, Kristie L Ebi, ger oss en inblick i hur klimatförändringar och folkhälsa hänger ihop. UR.