Naturvetenskap

Solens aktivitet, solstormar och kopplingen till klimatförändringar. Solen ses ofta som orubblig, men den förändras över olika tidsskalor. Det gäller exempelvis periodiska förändringar i antalet solfläckar som upprepas ungefär vart elfte år och solstormar som kan påverka jorden inom bara några minuter eller dagar. Här berättar Raimund Muscheler, professor i kvartärgeologi, om solens aktivitet och solstormar tusentals år tillbaka i tiden. UR.

Fakta och science fiction. Skapar science fiction förväntningar på tekniska lösningar som inte är realistiska? Kan det bli svårt för samhället att möta dagens utmaningar om allmänheten fått en orimlig bild av framtiden i rymden? Om detta talar Alastair Reynolds, brittisk science fiction-författare med bakgrund som forskare på Europeiska rymdorganisationen, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Anna Davour, vetenskapsjournalist. Per Johan Råsmark från Vetenskap och Folkbildning är moderator. <br/>UR.

Sápmi och kolonisationen av rymden. Stjärnhimlen är fylld av berättelser och kulturhistoriska arv, men vad sker med dem och oss när satelliterna blir allt fler och stjärnhimlen förorenas av ljus? Ett samtal med Ánte Mihkkal Gaup, Ánne Márjá Guttorm Graven och Jan-Erik Wahlun. UR.

Se neandertalaren i dig. Hur hänger neandertalare och covid-19 ihop? Hur mycket av neandertalaren lever kvar i den moderna människan? Var de verkligen så dumma och primitiva som vi ofta utmålar dem? Hugo Zeberg, genforskare, berättar om våra avslägsna släktingar. UR.

Växter som kännande varelser . Jemma Foster, utövare av växt- och vibrationsmedicin, berättar om hur vi människor kan leva och med naturen och växtligheten. Människoarten har existerat en relativt kort tid på jorden i jämförelse med de flesta växter - ändå lyssnar vi inte till vad de har att lära oss om livet och vår planet. UR.

Grön och hållbar kemi. Hur kan man ersätta organiska lösningsmedel som belastar miljön och kan lämna rester i livsmedelsprodukter med hjälp av koldioxid under tryck? Hur kan man utvinna värdefulla molekyler ur olika restprodukter? Charlotta Turner, professor i analytisk kemi, berättar om aktuell forskning. UR.

Upptäck partikelfysik. Var ligger forskningens fronter inom experimentell fundamental partikelfysik och hur är det möjligt att undersöka elementarpartiklar? Else Lytken, professor i partikel- och kärnfysik, berättar om den mest grundläggande fysiken och arbetet vid den stora hadronkollideraren, LCH, vid Cern. UR.

Växter under tryck. Vad gör träden med det extra kolet när koldioxidhalten i luften ökar? Det har Martin Bader, professor i skogshushållning, undersökt i en omfattande studie där koldioxid pumpades ut i en skog för att simulera framtidens atmosfär. Här berättar han om resultaten, och om forskning kring växtsjukdomar, hur man bör gödsla vid skogsbruk, och varför ledlampor är sämre för insekter än äldre ljuskällor. UR.

Varför ska man välja närproducerat? Pedagogen Linda Olsson berättar om utställningen Maträtt och varför det är viktigt att lära sig hur mat hamnar på bordet. Hur kan du lära barn om mat, matproduktion och hållbarhet hemma eller i skolan? UR.

Flickor och kvinnor med adhd. Flickor och kvinnor med adhd är inte på långa vägar lika studerat som pojkar med samma diagnos. Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, föreläser om den stora kunskapslucka som finns om sambandet mellan den hormonella cykeln, preventivmedel och adhd. UR.

Allt är vågor. Vågor är ett av matematikens och fysikens viktigaste begrepp, och det har också inspirerat författare. Här möts författaren Per Molander och matematikern Hans Ringström i ett samtal om vågor i många olika former såsom exempelvis ljusvågor, gravitationsvågor, konjunkturvågor och svängningar i modet. UR.

Enfald och mångfald. Läget för den biologiska mångfalden är akut, men det finns lösningar. Det säger Alexandre Antonelli, professor i biodiversitet och forskningschef vid Royal Botanic Gardens i London. De allra flesta arter som lever idag, kanske 90 procent av dem, är fortfarande okända för oss. UR.

Planeten Mars: En omvälvande geologisk resa. Mars är idag en kall öken. Men bilder från satelliter och robotar på planetens yta visar att det en gång fanns floder, sjöar och hav. Geologen Andreas Johnsson tar oss med på en spännande och vacker skildring av Mars utveckling som spänner över flera biljoner år. UR.

Var dinosaurierna verkligen svarta? Hur kan forskare i dag uttala sig om färgen på ett djur som levde på jorden för mer än 50 miljoner år sedan? Med hjälp av nya känsliga mätningar kan de idag undersöka pigmentmolekyler från sedan länge döda dinosaurier. Per Uvdal, professor i kemisk fysik, tar oss med på en upptäcktsresa till jordens urtid. UR.

Universums mörka byggstenar. Det finns ungefär fem gånger så mycket mörk materia som vanlig materia i universum. Ruth Pöttgen, universitetslektor i partikelfysik, berättar om den mörka materians gåta, och hur man i experiment vill producera mörka fotoner som kan sönderfalla till mörk materia. UR.

Nattens vingslag. När mörkret faller över Hornborgasjön råder febril aktivitet. De många fjädermyggorna är utmärkt föda för fladdermöss. Naturvägledaren Josefin Nilsson berättar om ett mytomspunnet djur. UR.

Biologiska klockor. Alla levande varelser har en inre klocka som följer det som forskarna kallar den cirkadiska rytmen. Det kan påverka hur bra ett läkemedel fungerar, beroende på när på dygnet man tar det. Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi, samtalar här med Ulf Ellervik, professor i organisk kemi. UR.

Häpnadsväckande migration i naturen. Många djurs liv präglas fullständigt av de långa och till synes omöjliga migrationer de regelbundet genomför, om det så gäller havssköldpaddor eller gnuer, fåglar eller fjärilar. Susanne Åkesson, professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet, berättar om några av de märkliga resorna. UR.