Naturvetenskap

Den mytomspunna elefanten. Kanske har det med storleken att göra? Folktro, sagor och myter kring elefanten genomsyras nämligen av djup respekt. Elefanten står för vishet och kunskap och många trodde att den bar med sig gamla människors själar. Ida Öhnell, guide på Göteborgs Naturhistoriska museum, berättar. UR.

Strandsnäckor, ostron och arternas geografiska utbredning. Evolutionen i havet kan vara snabb eller långsam. Vissa arter kan formas genom anpassningar till miljöer som ligger bara några meter från varandra, medan andra knappt förändras alls genom tusentals år och med hav mellan dem. UR.

Solens aktivitet, solstormar och kopplingen till klimatförändringar. Solen ses ofta som orubblig, men den förändras över olika tidsskalor. Det gäller exempelvis periodiska förändringar i antalet solfläckar som upprepas ungefär vart elfte år och solstormar som kan påverka jorden inom bara några minuter eller dagar. Här berättar Raimund Muscheler, professor i kvartärgeologi, om solens aktivitet och solstormar tusentals år tillbaka i tiden. UR.

Upptäck partikelfysik. Var ligger forskningens fronter inom experimentell fundamental partikelfysik och hur är det möjligt att undersöka elementarpartiklar? Else Lytken, professor i partikel- och kärnfysik, berättar om den mest grundläggande fysiken och arbetet vid den stora hadronkollideraren, LCH, vid Cern. UR.

Klimatet och medierna. Vad är det som gör att intresset för miljöfrågorna avtar i vissa perioder, men blir starkare i andra? Miljöförstöringen däremot har accelererat konstant under samma period. UR.

Hetta. I samband med den långa värmeböljan 2018 blev Izabella Rosengren påmind om hur dåligt hon tålde värme. Hon började fundera över människans förmåga att hantera hetta och detta ämne visade sig vara underrapporterat i medierna. UR.

Kunskap ger rikare naturupplevelser. Hela naturupplevelsen blir mer "högupplöst" när man förstår det man ser, säger jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet. Varje år svarar han på ungefär 7000 frågor från allmänheten vilket förbättrar naturkunskapen hos befolkningen. UR.

Så väckte Tyst vår mitt biologiintresse. Paul Nurse, biokemist och Nobelpristagare i medicin, beskriver hur Rachel Carsons bok "Tyst vår" fick honom att börja fundera över livet ur en biologisk synvinkel. Han förstod att vi måste ta hand om livet på planeten eftersom vi har ett släktskap till allt levande. UR.

Jakten på miljögifterna. Ända sedan 1960-talet har biologiska prover på växter och djur sparats i stora frysrum hos Naturhistoriska riksmuseet. Miljöprovbanken, som den kallas, används till att jämföra nivåerna av miljögifter i naturen nu och då. UR.

De sista tumlarna i Östersjön. Östersjötumlaren är vår minsta val. En hotad art med bara ett par hundra individer kvar. Julia Carlström forskar på tumlare och beskriver hoten och de metoder man använder för att försöka rädda arten. UR.

Hur mår våra hav? Kan artificiell intelligens hjälpa till att lösa problemen med utfiskning eller att bedöma när algblomningen kommer att ske? Hur påverkar mikroplasterna i haven alla organismer och på vilket sätt skrämmer marint buller bort djuren i havet från sina livsmiljöer? UR.

Miljörörelsens historia. Miljörörelsen växte fram över stora delar av världen under slutet av 1960-talet efter att Rachel Carsons bok "Tyst vår" publicerats 1962. Den uppmärksammade hur användandet av miljögifter inom jordbruket skapade fortplantningsproblem hos flera djurarter. UR.

Våra okända insekter. I det stora Malaisefälleprojektet mellan 2003 och 2006 samlades 20 miljoner insekter in för att katalogiseras. Med nuvarande metoder kommer det att ta hundratals år. Trots det tidsödande arbetet har redan 2 000 nya arter hittats. UR.

Arvet efter Tyst vår. Ett samtal om hur Rachel Carsons bok "Tyst vår" påverkat miljödebatten och i vilken riktning miljöutvecklingen har gått sedan boken kom ut 1962. UR.

Tyst hav. Tyst hav är ett samtal om tillståndet i haven i Sveriges närområden. Medverkar gör bland annat Patrik Svensson, författare till boken "Ålevangeliet", och Julia Carlström som forskar om den hotade Östersjötumlaren. UR.

När livet nästan dog ut. Ett enormt vulkanutbrott för 252 miljoner år sedan dödade 95 procent av allt levande på jorden. Vivi Vajda, forskningschef på Naturhistoriska riksmuseet, berättar vad som hände. UR.

Framtidens vatten: torka och översvämning . Sverige är ett land med väldigt mycket vatten, säger Berit Arheimer, professor i hydrologi. Vattnets kretslopp är påverkat, men vi skulle kunna återskapa det som en gång var. Berit Arheimer berättar hur. UR.

Havsörnens räddare. Naturhistoriska riksmuseets forskare Björn Helander är troligen den som kan tillskrivas största äran för att havsörnen överlevde efter miljögifternas frammarsch under 1950- och 1960-talen. Här berättar han om räddningsprojektet. UR.

Koldioxidlagring. Ett sätt att minska problemen med koldioxdutsläpp är att samla in det och lagra djupt nere i berggrunden. Tekniken finns men måste utvecklas och förfinas för att fungera i stor skala. UR.

Vulkaner. Vulkaner har i alla tider fascinerat och lockat människor, trots risken för utbrott. Bördiga jordar och tillgång till geotermisk energi i vulkanernas närområde är en av anledningarna. UR.

Store Mosse - en norrlandsmyr i Småland. Naturumföreståndaren Carina Härlin tar dig med ut på södra Sveriges största sammanhängande myrmarksområde och berättar hur området formats från istid till i dag. UR.

Paleobiologi och jordens tidiga historia. 99 procent av alla organismer som någonsin levt har dött ut och går att studera i de bergarter som är bevarade. Sebastian Willman berättar här vad man kan lära sig om livet på jorden genom att studera fossil. UR.

Jordens magnetiska fält. Jordens magnetfält skyddar oss mot solstrålning och fåglar använder det för att navigera. Det förändras också ständigt och polerna byter plats med varandra ungefär vart tvåhundratusende år. UR.

Varför behöver vi biologisk mångfald? Biologisk mångfald är livsviktig för oss människor. Insekter som pollinerar behövs till våra odlingar och växter och mikroorganismer för att hålla vatten och luft rena. UR.

Det dolda vattnet. Det finns tio gånger så mycket grundvatten i marken som det finns sötvatten i våra sjöar, våtmarker och vattendrag tillsammans. Den viktigaste användningen för grundvatten är som dricksvatten. UR.

Jordens undergång. Tidigare har tankarna om jordens undergång varit av mytisk och religiös karaktär, men sedan 1500-talet har man haft ett mer naturvetenskapligt tankesätt. Vad är bra och vad är dåligt med att engagera sig i jordens undergång? UR.

Det planetära nödläget . Professor Martin Gren reflekterar kring det planetära nödläget. Hur förändrar det vår syn på planeten och vår plats i ekosystemet? UR.

Jordbävningar. Jordbävningar är inget vi brukar oroa oss för i vår del av världen, men så har det inte alltid varit. Björn Lund berättar om jordbävningar i världen och i Sverige. Hur mäter man dem och hur kan informationen användas? UR.

Meteorologers fascination för mätningar. Regelbunden insamling av väderdata kan användas inom forskningen för att upptäcka förändringar i vårt klimat. Här får vi lära oss hur man tolkar väderprognoser och hur man kan ha praktisk nytta av att studera vädret i en väderapp. UR.

Vårt klimat. Världens forskare har levererat tusentals rapporter om klimatet samtidigt som tyckare sprider sina åsikter på nätet efter att ha läst en blogg. Klimatforskaren Mikael Karlsson förklarar hur vi ska tänka när vi inhämtar vår kunskap om klimatet. UR.

Enfald och mångfald. Läget för den biologiska mångfalden är akut, men det finns lösningar. Det säger Alexandre Antonelli, professor i biodiversitet och forskningschef vid Royal Botanic Gardens i London. De allra flesta arter som lever idag, kanske 90 procent av dem, är fortfarande okända för oss. UR.

Biologiska klockor. Alla levande varelser har en inre klocka som följer det som forskarna kallar den cirkadiska rytmen. Det kan påverka hur bra ett läkemedel fungerar, beroende på när på dygnet man tar det. Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi, samtalar här med Ulf Ellervik, professor i organisk kemi. UR.

Tycho Brahe och observatoriet på Ven. Under en period i slutet av 1500-talet låg Europas centrum för astronomisk forskning på ön Ven i Öresund. Malin Liedberg, museipedagog, berättar om den excentriske adelsmannen Tycho Brahe som gjorde observationer och utvecklade en metod för att studera himlavalvet. UR.

Planeten Mars: En omvälvande geologisk resa. Mars är idag en kall öken. Men bilder från satelliter och robotar på planetens yta visar att det en gång fanns floder, sjöar och hav. Geologen Andreas Johnsson tar oss med på en spännande och vacker skildring av Mars utveckling som spänner över flera biljoner år. UR.

De första människorna i Tyresta. På stenåldern, när Tyresta nationalpark blott var några öar i en ytterskärgård som sakta reste sig ur havet, kom de första människorna dit för att jaga säl på klipporna. Arkeologen Mattias Pettersson berättar om deras liv. UR.

Ölands orkidéer. Få landskap är så rika på orkidéer som Öland och här kan man hitta 35 arter. Hur kommer det sig att blomsterprakten är så stor inom orkidéfamiljen? Ofta finns det en sinnrik, evolutionär förklaring. UR.

Hälsa och klimatet. Hur påverkas vår hälsa av klimatförändringarna och vilka är det egentligen som drabbas värst? Professorn i global hälsa, Kristie L Ebi, ger oss en inblick i hur klimatförändringar och folkhälsa hänger ihop. UR.

Natur i livsmiljön. Precis på samma sätt som fysisk aktivitet påverkar hälsan positivt har även vistelse i naturen en positiv inverkan på hälsan. En undersökning visar att två timmars vistelse i naturen upplevs ge bättre hälsa och välbefinnande. UR.

Dygnsrytm och dess påverkan på hälsan. Alla har vi en inre klocka. Faktum är att vår dygnsrytm har mer att säga till om än vi tror. Hur påverkas vi av att inte lyssna till vår inre dygnsrytm? UR.

Synden i Mölle. Runt 1890 hamnade Mölle i sydvästra Skåne på världskartan. Då började män och kvinnor bada tillsammans på stränderna. Från hela Europa vallfärdade nyfikna till den lilla badorten för att få en glimt av synden. Per Sjögren, guide vid Kullens fyr, berättar. UR.

David Baker - kemipristagare. David Baker fick Nobelpriset i kemi 2024 för sitt arbete med att bygga nya proteiner - datorbaserad proteindesign. 2003 lyckades han designa ett helt nytt och okänt protein och har fortsatt att designa fler som kan fungera på en mångfald olika sätt. Här berättar han själv om sin forskning. UR.

Myror och monster. Myror har funnits i miljontals år. Här berättar naturvägledare Linda Ferm mer om dessa framgångsrika insekter och deras fiender myrlejonen. UR.

John Hopfield - fysikpristagare. Grundläggande upptäckter och uppfinningar som möjliggör maskininlärning med artificiella neuronnätverk ledde fram till Nobelpris i fysik. Pristagaren John Hopfield uppfann ett nätverk som tillämpar en metod för att spara och återskapa mönster. Här berättar han själv om sin forskning. UR.

Juvelen och strumpvävaren. I Kristianstads Vattenrike finns det två fåglar som sticker ut lite extra. Naturvägledaren Sam Peterson berättar om unika egenskaper hos kungsfiskaren och pungmesen. UR.