Naturvetenskap

Den mytomspunna elefanten. Kanske har det med storleken att göra? Folktro, sagor och myter kring elefanten genomsyras nämligen av djup respekt. Elefanten står för vishet och kunskap och många trodde att den bar med sig gamla människors själar. Ida Öhnell, guide på Göteborgs Naturhistoriska museum, berättar. UR.

Strandsnäckor, ostron och arternas geografiska utbredning. Evolutionen i havet kan vara snabb eller långsam. Vissa arter kan formas genom anpassningar till miljöer som ligger bara några meter från varandra, medan andra knappt förändras alls genom tusentals år och med hav mellan dem. UR.

Solens aktivitet, solstormar och kopplingen till klimatförändringar. Solen ses ofta som orubblig, men den förändras över olika tidsskalor. Det gäller exempelvis periodiska förändringar i antalet solfläckar som upprepas ungefär vart elfte år och solstormar som kan påverka jorden inom bara några minuter eller dagar. Här berättar Raimund Muscheler, professor i kvartärgeologi, om solens aktivitet och solstormar tusentals år tillbaka i tiden. UR.

Ursprung. Hur har jorden själv och dess egenskaper format människans historia och civilisationer? Föreläsning av astrobiologen Lewis Dartnell, professor för vetenskaplig kommunikation vid Uiversity of Westminster. UR.

Klimatet och medierna. Vad är det som gör att intresset för miljöfrågorna avtar i vissa perioder, men blir starkare i andra? Miljöförstöringen däremot har accelererat konstant under samma period. UR.

Hetta. I samband med den långa värmeböljan 2018 blev Izabella Rosengren påmind om hur dåligt hon tålde värme. Hon började fundera över människans förmåga att hantera hetta och detta ämne visade sig vara underrapporterat i medierna. UR.

Kunskap ger rikare naturupplevelser. Hela naturupplevelsen blir mer "högupplöst" när man förstår det man ser, säger jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet. Varje år svarar han på ungefär 7000 frågor från allmänheten vilket förbättrar naturkunskapen hos befolkningen. UR.

Tyst jord. Biologiprofessorn Dave Goulson har i en rad böcker skildrat det lilla, men avgörande insektslivet, med bas i sin vilda trädgård i Sussex. Hör en miniföreläsning av Dave Goulson om hur våra insekter mår och om arbetet med den nya boken. UR.

Jakten på miljögifterna. Ända sedan 1960-talet har biologiska prover på växter och djur sparats i stora frysrum hos Naturhistoriska riksmuseet. Miljöprovbanken, som den kallas, används till att jämföra nivåerna av miljögifter i naturen nu och då. UR.

De sista tumlarna i Östersjön. Östersjötumlaren är vår minsta val. En hotad art med bara ett par hundra individer kvar. Julia Carlström forskar på tumlare och beskriver hoten och de metoder man använder för att försöka rädda arten. UR.

Hur mår våra hav? Kan artificiell intelligens hjälpa till att lösa problemen med utfiskning eller att bedöma när algblomningen kommer att ske? Hur påverkar mikroplasterna i haven alla organismer och på vilket sätt skrämmer marint buller bort djuren i havet från sina livsmiljöer? UR.

Miljörörelsens historia. Miljörörelsen växte fram över stora delar av världen under slutet av 1960-talet efter att Rachel Carsons bok "Tyst vår" publicerats 1962. Den uppmärksammade hur användandet av miljögifter inom jordbruket skapade fortplantningsproblem hos flera djurarter. UR.

Vi har så mycket att lära av Rachel Carson! Det går en röd tråd mellan utgivningen av boken "Tyst vår" 1962 och dagens miljö- och klimatdebatt. Det hävdar Anne Sverdrup-Thygesen i sitt föredrag om hur industrin fortsätter att påverka vår miljö negativt även idag 60 år senare. UR.

Arvet efter Tyst vår. Ett samtal om hur Rachel Carsons bok "Tyst vår" påverkat miljödebatten och i vilken riktning miljöutvecklingen har gått sedan boken kom ut 1962. UR.

Tyst hav. Tyst hav är ett samtal om tillståndet i haven i Sveriges närområden. Medverkar gör bland annat Patrik Svensson, författare till boken "Ålevangeliet", och Julia Carlström som forskar om den hotade Östersjötumlaren. UR.

När livet nästan dog ut. Ett enormt vulkanutbrott för 252 miljoner år sedan dödade 95 procent av allt levande på jorden. Vivi Vajda, forskningschef på Naturhistoriska riksmuseet, berättar vad som hände. UR.

Massutdöenden under jordens historia. Jorden har drabbats av fem massutdöenden. Det senaste för 66 miljoner år sedan då dinosaurierna dog ut och det största för 252 miljoner då 95 procent av allt liv utplånades. Vivi Vajda, professor vid Naturhistoriska riksmuseet, berättar. UR.

Havsörnens räddare. Naturhistoriska riksmuseets forskare Björn Helander är troligen den som kan tillskrivas största äran för att havsörnen överlevde efter miljögifternas frammarsch under 1950- och 1960-talen. Här berättar han om räddningsprojektet. UR.

Koldioxidlagring. Ett sätt att minska problemen med koldioxdutsläpp är att samla in det och lagra djupt nere i berggrunden. Tekniken finns men måste utvecklas och förfinas för att fungera i stor skala. UR.

Vulkaner. Vulkaner har i alla tider fascinerat och lockat människor, trots risken för utbrott. Bördiga jordar och tillgång till geotermisk energi i vulkanernas närområde är en av anledningarna. UR.

Store Mosse - en norrlandsmyr i Småland. Naturumföreståndaren Carina Härlin tar dig med ut på södra Sveriges största sammanhängande myrmarksområde och berättar hur området formats från istid till i dag. UR.

Smältande isar. Veijo Pohjola berättar om olika scenarier för global uppvärmning och vilka effekter de skulle få för polarområdena och för jorden som helhet. UR.

Jordens magnetiska fält. Jordens magnetfält skyddar oss mot solstrålning och fåglar använder det för att navigera. Det förändras också ständigt och polerna byter plats med varandra ungefär vart tvåhundratusende år. UR.

Varför behöver vi biologisk mångfald? Biologisk mångfald är livsviktig för oss människor. Insekter som pollinerar behövs till våra odlingar och växter och mikroorganismer för att hålla vatten och luft rena. UR.

Det dolda vattnet. Det finns tio gånger så mycket grundvatten i marken som det finns sötvatten i våra sjöar, våtmarker och vattendrag tillsammans. Den viktigaste användningen för grundvatten är som dricksvatten. UR.

Framtidens extremväder. Hur ska vi förbereda oss för framtidens extremväder? Vi får allt bättre förutsättningar att förutse väderkatastrofer - men använder vi informationen på rätt sätt? UR.

Det planetära nödläget . Professor Martin Gren reflekterar kring det planetära nödläget. Hur förändrar det vår syn på planeten och vår plats i ekosystemet? UR.

Jordbävningar. Jordbävningar är inget vi brukar oroa oss för i vår del av världen, men så har det inte alltid varit. Björn Lund berättar om jordbävningar i världen och i Sverige. Hur mäter man dem och hur kan informationen användas? UR.

Meteorologers fascination för mätningar. Regelbunden insamling av väderdata kan användas inom forskningen för att upptäcka förändringar i vårt klimat. Här får vi lära oss hur man tolkar väderprognoser och hur man kan ha praktisk nytta av att studera vädret i en väderapp. UR.

Vårt klimat. Världens forskare har levererat tusentals rapporter om klimatet samtidigt som tyckare sprider sina åsikter på nätet efter att ha läst en blogg. Klimatforskaren Mikael Karlsson förklarar hur vi ska tänka när vi inhämtar vår kunskap om klimatet. UR.

Allt är vågor. Vågor är ett av matematikens och fysikens viktigaste begrepp, och det har också inspirerat författare. Här möts författaren Per Molander och matematikern Hans Ringström i ett samtal om vågor i många olika former såsom exempelvis ljusvågor, gravitationsvågor, konjunkturvågor och svängningar i modet. UR.

Biologiska klockor. Alla levande varelser har en inre klocka som följer det som forskarna kallar den cirkadiska rytmen. Det kan påverka hur bra ett läkemedel fungerar, beroende på när på dygnet man tar det. Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi, samtalar här med Ulf Ellervik, professor i organisk kemi. UR.

Tycho Brahe och observatoriet på Ven. Under en period i slutet av 1500-talet låg Europas centrum för astronomisk forskning på ön Ven i Öresund. Malin Liedberg, museipedagog, berättar om den excentriske adelsmannen Tycho Brahe som gjorde observationer och utvecklade en metod för att studera himlavalvet. UR.

Planeten Mars: En omvälvande geologisk resa. Mars är idag en kall öken. Men bilder från satelliter och robotar på planetens yta visar att det en gång fanns floder, sjöar och hav. Geologen Andreas Johnsson tar oss med på en spännande och vacker skildring av Mars utveckling som spänner över flera biljoner år. UR.

Mysteriet med alkemisten på Nyköpingshus. Vid en flytt upptäckte personal på Sörmlands museum en samling med smältdeglar i olika skick. Vad var detta? Antikvarie Rikard Borg berättar om fyndet som kan komma från ett metallurgiskt och kemiskt laboratorium på Nyköpingshus i slutet av 1500-talet. UR.

Ölands orkidéer. Få landskap är så rika på orkidéer som Öland och här kan man hitta 35 arter. Hur kommer det sig att blomsterprakten är så stor inom orkidéfamiljen? Ofta finns det en sinnrik, evolutionär förklaring. UR.

Hälsa och klimatet. Hur påverkas vår hälsa av klimatförändringarna och vilka är det egentligen som drabbas värst? Professorn i global hälsa, Kristie L Ebi, ger oss en inblick i hur klimatförändringar och folkhälsa hänger ihop. UR.

Natur i livsmiljön. Precis på samma sätt som fysisk aktivitet påverkar hälsan positivt har även vistelse i naturen en positiv inverkan på hälsan. En undersökning visar att två timmars vistelse i naturen upplevs ge bättre hälsa och välbefinnande. UR.

Dygnsrytm och dess påverkan på hälsan. Alla har vi en inre klocka. Faktum är att vår dygnsrytm har mer att säga till om än vi tror. Hur påverkas vi av att inte lyssna till vår inre dygnsrytm? UR.

Synden i Mölle. Runt 1890 hamnade Mölle i sydvästra Skåne på världskartan. Då började män och kvinnor bada tillsammans på stränderna. Från hela Europa vallfärdade nyfikna till den lilla badorten för att få en glimt av synden. Per Sjögren, guide vid Kullens fyr, berättar. UR.

Mossens mystiska väsen. Inte bara djur och växter har sitt hem i Store Mosse. Enligt gammal folktro trivs här också väsen och mystiska fenomen. UR.

Myror och monster. Myror har funnits i miljontals år. Här berättar naturvägledare Linda Ferm mer om dessa framgångsrika insekter och deras fiender myrlejonen. UR.

John Hopfield - fysikpristagare. Grundläggande upptäckter och uppfinningar som möjliggör maskininlärning med artificiella neuronnätverk ledde fram till Nobelpris i fysik. Pristagaren John Hopfield uppfann ett nätverk som tillämpar en metod för att spara och återskapa mönster. Här berättar han själv om sin forskning. UR.

Juvelen och strumpvävaren. I Kristianstads Vattenrike finns det två fåglar som sticker ut lite extra. Naturvägledaren Sam Peterson berättar om unika egenskaper hos kungsfiskaren och pungmesen. UR.

Antibiotikaresistens – en pandemi i slow motion. Redan när antibiotikamedicin kom varnade man för konsekvenserna av att använda det i för hög utsträckning. Nu är de konsekvenserna ett faktum. Joakim Larsson, professor vid institutionen för infektionssjukdomar, förklarar hur vi överanvänt antibiotika världen över och vad antibiotikaresistensen innebär. UR.