'%3e%3cpath%20d='M0%2029V0.5L24%2014.8L0%2029ZM2%204V25.5L20%2014.8L2%204Z'%20fill='black'/%3e%3c/g%3e%3cdefs%3e%3cclipPath%20id='clip0_225_93892'%3e%3crect%20width='24'%20height='28.5'%20fill='white'%20transform='translate(0%200.5)'/%3e%3c/clipPath%3e%3c/defs%3e%3c/svg%3e)
UR Samtiden - Planeten jorden
25 minVårt klimat. Världens forskare har levererat tusentals rapporter om klimatet samtidigt som tyckare sprider sina åsikter på nätet efter att ha läst en blogg. Klimatforskaren Mikael Karlsson förklarar hur vi ska tänka när vi inhämtar vår kunskap om klimatet. UR.
Om programmet
En programserie om vår planet och vårt klimat, om hur vårt sätt att leva har påverkat klimatet och förutsättningarna för livet på jorden. Hur kan vi göra för att stoppa utvecklingen och hur har det sett ut tidigare under historien? Inspelat på Humanistiska teatern i Uppsala den 10 mars och 8 juni 2022. Arrangör: Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Produktionsår
2022Kan ses till
30 juni 2026Publicerades
30 mars 2022Medverkande
Mikael Karlsson
Avsnitt
- 1
UR Samtiden - Planeten jorden
Vårt klimat. Världens forskare har levererat tusentals rapporter om klimatet samtidigt som tyckare sprider sina åsikter på nätet efter att ha läst en blogg. Klimatforskaren Mikael Karlsson förklarar hur vi ska tänka när vi inhämtar vår kunskap om klimatet. UR.
- 2
UR Samtiden - Planeten jorden
Meteorologers fascination för mätningar. Regelbunden insamling av väderdata kan användas inom forskningen för att upptäcka förändringar i vårt klimat. Här får vi lära oss hur man tolkar väderprognoser och hur man kan ha praktisk nytta av att studera vädret i en väderapp. UR.
- 3
UR Samtiden - Planeten jorden
Jordbävningar. Jordbävningar är inget vi brukar oroa oss för i vår del av världen, men så har det inte alltid varit. Björn Lund berättar om jordbävningar i världen och i Sverige. Hur mäter man dem och hur kan informationen användas? UR.
- 4
UR Samtiden - Planeten jorden
Jordens undergång. Tidigare har tankarna om jordens undergång varit av mytisk och religiös karaktär, men sedan 1500-talet har man haft ett mer naturvetenskapligt tankesätt. Vad är bra och vad är dåligt med att engagera sig i jordens undergång? UR.
- 5
UR Samtiden - Planeten jorden
Framtidens extremväder. Hur ska vi förbereda oss för framtidens extremväder? Vi får allt bättre förutsättningar att förutse väderkatastrofer - men använder vi informationen på rätt sätt? UR.
- 6
UR Samtiden - Planeten jorden
Det dolda vattnet. Det finns tio gånger så mycket grundvatten i marken som det finns sötvatten i våra sjöar, våtmarker och vattendrag tillsammans. Den viktigaste användningen för grundvatten är som dricksvatten. UR.
- 7
UR Samtiden - Planeten jorden
Grön energi, batterier och mineralresurser. Utfasningen av fossila bränslen innebär en omställning av vårt energiuttag till andra energikällor. Vi behöver andra råvaror som litium, nickel och kobolt, men även koppar för att trygga lagring och transport av elektricitet. UR.
- 8
UR Samtiden - Planeten jorden
Jordens magnetiska fält. Jordens magnetfält skyddar oss mot solstrålning och fåglar använder det för att navigera. Det förändras också ständigt och polerna byter plats med varandra ungefär vart tvåhundratusende år. UR.
- 9
UR Samtiden - Planeten jorden
Paleobiologi och jordens tidiga historia. 99 procent av alla organismer som någonsin levt har dött ut och går att studera i de bergarter som är bevarade. Sebastian Willman berättar här vad man kan lära sig om livet på jorden genom att studera fossil. UR.
- 10
UR Samtiden - Planeten jorden
Smältande isar. Veijo Pohjola berättar om olika scenarier för global uppvärmning och vilka effekter de skulle få för polarområdena och för jorden som helhet. UR.
- 11
UR Samtiden - Planeten jorden
Varför behöver vi biologisk mångfald? Biologisk mångfald är livsviktig för oss människor. Insekter som pollinerar behövs till våra odlingar och växter och mikroorganismer för att hålla vatten och luft rena. UR.
- 12
UR Samtiden - Planeten jorden
Fantastiska mineral och var man hittar dem. Ett mineral är en kemisk förening bildad genom en geologisk process. Mineral utgör de fundamentala byggstenarna i vårt samhälle. Framförallt inom bygg- och tillverkningsindustrin. UR.
- 13
UR Samtiden - Planeten jorden
Vulkaner. Vulkaner har i alla tider fascinerat och lockat människor, trots risken för utbrott. Bördiga jordar och tillgång till geotermisk energi i vulkanernas närområde är en av anledningarna. UR.
- 14
UR Samtiden - Planeten jorden
Världens energiförsörjning. Kurvan för de globala koldioxidutsläppen har pekat spikrakt uppåt sedan den industriella revolutionen. Men är en omställning från fossil till förnybar energi realistisk och går den att genomföra i tid? UR.
- 15
UR Samtiden - Planeten jorden
Den väderberoende vindkraften. Vad händer med vindkraften om det slutar att blåsa? Vinden varierar med väder, årstid och tid på dygnet. Men slår man ut variationerna till ett medelvärde är vindkraft tillsammans med solkraft den billigaste energikällan idag. UR.
- 16
UR Samtiden - Planeten jorden
Koldioxidlagring. Ett sätt att minska problemen med koldioxdutsläpp är att samla in det och lagra djupt nere i berggrunden. Tekniken finns men måste utvecklas och förfinas för att fungera i stor skala. UR.
