Kalla krigets spioner
Hemligheter om kärnvapen. Seriestart. År 1938 upptäckte tyska forskare atomklyvningens kraft, och Tyskland arbetade på en atombomb. USA, Kanada och Storbritannien startade Manhattan Project för att skapa en egen bomb. Sovjetunionen blev allierad med USA och Storbritannien men exkluderades från atomforskningen - men man fick tag på ritningar via spionage och utvecklade kärnvapen efter krigsslutet. Del 1 av 4. UR.
Om programmet
Under det kalla kriget mellan USA och Västeuropa, på ena sidan, och Sovjetunionen och Östeuropa, på den andra, utkämpades inga strider på något slagfält. Striderna pågick i stället i det fördolda genom avlyssning, smygfotografering och så småningom satellitövervakning. Och - naturligtvis - med personliga kontakter. Spionerna arbetade antingen för landets säkerhetstjänst eller rekryterades, oftast utifrån politisk övertygelse men också med ekonomisk ersättning.
Produktionsår
2023Kan ses till
31 juli 2026Publicerades
26 november 2024internationell titel
A cold war of SpiesAvsnitt
- 1
Kalla krigets spioner
Hemligheter om kärnvapen. Seriestart. År 1938 upptäckte tyska forskare atomklyvningens kraft, och Tyskland arbetade på en atombomb. USA, Kanada och Storbritannien startade Manhattan Project för att skapa en egen bomb. Sovjetunionen blev allierad med USA och Storbritannien men exkluderades från atomforskningen - men man fick tag på ritningar via spionage och utvecklade kärnvapen efter krigsslutet. Del 1 av 4. UR.
- 2
Kalla krigets spioner
Spioner i skyn. Den första maj 1960 lyckades Sovjet skjuta ned ett amerikanskt spionflygplan. USA hade då under fyra års tid ostört kunnat fotografera Sovjets hemliga baser. Följden blev en diplomatisk kris och det kalla kriget blev ännu kallare. Del 2 av 4. UR.
- 3
Kalla krigets spioner
På gränsen till undergång. Under Kubakrisen i oktober 1962 var hela världen orolig för ett kärnvapenkrig mellan Sovjetunionen och USA. Sovjet var på väg att installera kärnvapen på Kuba cirka 150 km från Floridas kust. Vi ser hur förhandlingar pågick mellan John F. Kennedy och Sovjets ledare Nikita Chrusjtjov. Del 3 av 4. UR.
- 4
Kalla krigets spioner
Med känslor som vapen. Under det kalla kriget fick propaganda stor spridning när USA via radio ämnade att nå det gamla Östeuropa och Sovjet med amerikansk propaganda. Då svarade Öst med bland annat störsändningar och sabotage av radiostationerna. Del 4 av 4. UR.