Kalla krigets spioner
Spioner i skyn. Den första maj 1960 lyckades Sovjet skjuta ned ett amerikanskt spionflygplan. USA hade då under fyra års tid ostört kunnat fotografera Sovjets hemliga baser. Följden blev en diplomatisk kris och det kalla kriget blev ännu kallare. Del 2 av 4. UR.
Om programmet
Under det kalla kriget mellan USA och Västeuropa, på ena sidan, och Sovjetunionen och Östeuropa, på den andra, utkämpades inga strider på något slagfält. Striderna pågick i stället i det fördolda genom avlyssning, smygfotografering och så småningom satellitövervakning. Och - naturligtvis - med personliga kontakter. Spionerna arbetade antingen för landets säkerhetstjänst eller rekryterades, oftast utifrån politisk övertygelse men också med ekonomisk ersättning.
Produktionsår
2023Kan ses till
31 juli 2026Publicerades
3 december 2024internationell titel
A cold war of SpiesAvsnitt
- 1
Kalla krigets spioner
Hemligheter om kärnvapen. Seriestart. År 1938 upptäckte tyska forskare atomklyvningens kraft, och Tyskland arbetade på en atombomb. USA, Kanada och Storbritannien startade Manhattan Project för att skapa en egen bomb. Sovjetunionen blev allierad med USA och Storbritannien men exkluderades från atomforskningen - men man fick tag på ritningar via spionage och utvecklade kärnvapen efter krigsslutet. Del 1 av 4. UR.
- 2
Kalla krigets spioner
Spioner i skyn. Den första maj 1960 lyckades Sovjet skjuta ned ett amerikanskt spionflygplan. USA hade då under fyra års tid ostört kunnat fotografera Sovjets hemliga baser. Följden blev en diplomatisk kris och det kalla kriget blev ännu kallare. Del 2 av 4. UR.