Andra världskriget

1944 - 1945. Kriget går mot sitt slut och Förintelsens fasor läggs i dagen. Vad spelar Sverige för roll i krigets slutskede? Och hur ser vi på beredskapsåren idag? I studion: militärhistorikern Martin Hårdstedt, historikerna Ingrid Lomfors och Marie Cronqvist samt historiepoddarna Mattis Bergwall och Per Wallin. Programledare: Cecilia Düringer. Del 5 av 5.

Det är sommaren då transiteringstågen slutar rulla genom Sverige. När vi inte längre kan blunda för förintelselägren. Tyskland förlorar på front efter front , men deportationerna av Europas judar fortsätter. Från Finland kommer 10.000-tals människor med sin boskap när nazisterna retirerar och bränner byar och hus. Del 5 av 5.

Hugo försöker få kontakt med sin gamla vän Hermann Göring och vinna hans förtroende. Men hur ska Hugo lyckas rädda de tyska judarna innan det är för sent? Och vilket pris måste han betala för förhandlingarna? Del 2 av 3.

De allierade vinner, freden är ett faktum. De befriande invånarna är totalt utblottade och drömmer om fred. Nu börjar det stora arbetet med att återuppbygga vår moderna värld. Del 4 av 4.

Det börjar gå dåligt för Tyskland i kriget och de allierade sätter press på Sverige. Tänker vi fortsätta tillåta de tyska transittågen? Tänker vi öppna gränserna för de danska judarna? Vilken sida vill Sverige egentligen stå på? Del 4 av 5.

1943 - 1944. Kriget vänder och Sverige engagerar sig mer i det nordiska motståndet. Var det skillnad på flykting och flykting? Så speglades kriget i nöjeslivet och klädmodet. Cecilia Düringer gästas av författaren Ola Larsmo och historikerna Klas Åmark, Karin Kvist Geverts och Emma Severinsson. Del 4 av 5.

Axelmakterna pressas från alla håll och det pågår intensiva strider över hela världen. Men plötsligt vänder vinden och de allierade får ett övertag. Kan det finnas ett slut på det fruktansvärda världskriget? Del 3 av 4.

Kriget går in på sitt tredje år. På nazistregimens sida står nu också Finland mot Sovjet, i det som kallas fortsättningskriget, och tiotusentals finska krigsbarn kommer till Sverige. Motståndet växer mot den svenska regeringens eftergiftspolitik. Del 3 av 5.

1941 - 1942. Så var svenskarnas liv under ransoneringen. Test av surrogatkaffe i studion. Och vad hände egentligen med de finska krigsbarnen? Cecilia Düringer samtalar med författaren Kjell Westö och historikerna Henrik Berggren, Ann Nehlin och Johanna Overud. Del 3 av 5.

Efter ett hemligt möte i Casablanca höjs insatserna när de allierade planerar inför D-dagen. Man behöver kontroll över Atlanten för att säkert få fram trupper, fordon och vapen till Storbritannien. Misslyckade bombangrepp på ubåtsbaser och de psykiska påfrestningarna för dem som kämpat till havs leder fram till en blodig konfrontation i maj 1943 som blir en vändpunkt i slaget om Atlanten. Del 3 av 3.

Den 9 april 1940 vaknar svenska folket upp till nyheten att Danmark och Norge ockuperats av Nazityskland. Vi är granne med ondskan. Våra trupper är placerade i norr mot finska gränsen och vi är oskyddade längs gränserna mot Danmark och Norge. Del 2 av 5.

1940 - 1941. Därför blev Sverige inte ockuperat. Den statliga censuren och så blev Stockholm Europas spionhuvudstad. Cecilia Düringer gästas av författaren Ola Larsmo, journalistikforskaren Ester Pollack och kriminologen Janne Flyghed. Del 2 av 5.

Kriget börjar med Nazitysklands invasion av Polen i september 1939. Axelmakterna tar snabbt över hela Europa och går in i Sovjetunionen. Miljoner européers liv vänds upp och ned. De allierades kamp för överlevnad börjar. Del 1 av 4.

År 1941 är kampen om kontrollen över Atlanten i full gång, med nazisternas ubåtar som orsakar förödelse bland de allierade konvojerna. Rob Bell utforskar de brittiska jagarnas imponerande beväpning och deras avgörande roll i ubåtskriget, där spioner och avlyssnare spelar en nyckelroll i att avslöja fiendens planer. Trots dessa framsteg växer amiral Karl Dönitz flotta, och slaget om Atlanten är långt ifrån över. Del 2 av 3.

Hur väl rustat var egentligen Sverige 1939 och vad finns det för likheter med dagens situation? Svek eller realpolitik - vilken var Sveriges roll under finska vinterkriget? Och därför var vi så rädda för kommunister. I studion historikern Klas Åmark, idéhistorikern Peter Bennesved och författaren Anna-Lena Lodenius. Programledare: Cecilia Düringer. Del 1 av 5.

Sverige står oförberett när Tyskland den 1 september 1939 anfaller Polen. Två månader senare fäller Sovjet bomber över Helsingfors. Svenska frivilliga beger sig till finska vinterkriget och våra myndigheter börjar jaga och internera svenska kommunister. Del 1 av 5.

När kriget äntligen tar slut innebär det Hitlers undergång och död. De som står vid Adolf Hitlers sida under andra världskriget minns hur han leder det Tredje riket till katastrofens rand. Del 3 av 3.

Hitler tar makten och inleder det som ska bli ett av världens mest fruktansvärda krig. Hör samtida vittnesmål och vänner berätta hur läget förvärras under andra världskriget. Del 2 av 3.

Efter ett hemligt möte i Casablanca höjs insatserna när de allierade planerar inför D-dagen. Man behöver kontroll över Atlanten för att säkert få fram trupper, fordon och vapen till Storbritannien. Misslyckade bombangrepp på ubåtsbaser och de psykiska påfrestningarna för dem som kämpat till havs leder fram till en blodig konfrontation i maj 1943 som blir en vändpunkt i slaget om Atlanten. Del 3 av 3.

År 1941 är kampen om kontrollen över Atlanten i full gång, med nazisternas ubåtar som orsakar förödelse bland de allierade konvojerna. Rob Bell utforskar de brittiska jagarnas imponerande beväpning och deras avgörande roll i ubåtskriget, där spioner och avlyssnare spelar en nyckelroll i att avslöja fiendens planer. Trots dessa framsteg växer amiral Karl Dönitz flotta, och slaget om Atlanten är långt ifrån över. Del 2 av 3.

Adolf Hitlers närmaste vänner berättar om hans första tid i politiken. Vad är det som leder honom till makten? Vad gör att just han ska börja bygga det tredje riket? Vad är det som får folket att följa honom i ett av historiens värsta brott mot mänskligheten? Del 1 av 3.

Hur kunde Hitlers hemliga polis på kort tid förvandlas till en effektiv och skräckinjagande statsapparat? Denna dokumentär avslöjar hemligheterna bakom Gestapos terrorvälde, deras roll i den slutgiltiga lösningen, samt hur de skapar en atmosfär av rädsla och osäkerhet i Europa. Genom imponerande arkivmaterial, expertintervjuer och iscensatta scener får vi en djupgående inblick i denna mörka period som både lämnar bestående ärr och inspirerar andra diktaturer. Fransk historiedokumentär från 2021.

De här är kvinnorna som stod på frontlinjen. De krigade i skyttegravar, de var prickskyttar, gerillasoldater, och de fotograferade på Normandies stränder. Följ de otroliga berättelserna om kvinnorna som var med och kämpade för frihet under andra världskriget.

Adolf Hitlers regim av terror och förstörelse sätter stor skräck i hela tredje riket. Det är dock värst i förintelselägren. Här genomför nazisterna några av de värsta formerna av medicinska experiment världen någonsin skådat. Allt för idén om en arisk ras. Brittisk dokumentär från 2023.

Våren 1942 avgår ett tåg med fångar mot Auschwitz. Ombord finns 999 judiska flickor. Det är tonåringar från Slovakien som är kommenderade till förintelselägret för att arbeta. Här berättar de få överlevarna om de plågsamma minnena och söker svar på frågan varför just de valdes ut.

Mitt på frontlinjen under brinnande krig lever kvinnliga spioner och underrättelseofficerare farligt. Från den glamorösa sångerskan Josephine Baker till tonåringar i motståndsrörelsen. Följ berättelsen om kvinnorna som sätter sina liv på spel under andra världskriget. Brittisk dokumentär från 2023.

Utåt sett var Hitler en ensam man hängiven endast Tyskland. Men privat behövde han kvinnligt sällskap, framförallt från sin systerdotter Geli Raubal och älskarinnan Eva Braun - båda vars liv skulle sluta i självmord. Eva Brauns privata videor ger värdefulla insikter i Hitlers inre krets. Del 3 av 4.

1933 väljs Hitler till förbundskansler. För att forma en fördelaktig bild av Tyskland tar nazistpartiet NSDAP den senaste propagandatekniken till sin hjälp: foto, film och radio. Del 2 av 5.

Hitler sökte uppmärksamhet redan i barndomen. Vid slutet av första världskriget började han komma upp sig i nazistpartiet NSDAP. Tillsammans med fotografen Heinrich Hoffmann framkallade han en bild som skulle hjälpa honom att uppnå makt. Del 1 av 4.

Putin kommer till makten i Kreml 2000 och med honom återfår armén sin kraft och fart. Hans vision är att återupprätta både ätten Romanoff och det stalinistiska imperiet. Under Putins tid blir det krig i Georgien, Tjetjenien och Ukraina och han är alltid redo att lägga skulden på västerländska liberala stater, vars växande inflytande i öst enligt hans uppfattning måste stoppas. Del 3 av 3.

Röda armén, grundad av Leo Trotskij och bildad av revolutionära vakter och medlemmar av de tsaristiska trupperna, blir det kommunistiska Rysslands svärd. Röda arméns soldater vinner inbördeskriget, riket blir större och man försvarar land och regim mot Hitlers framfart. Efter 1945 blir Stalins armé synonym med förtrycket av de kommunistiska satellitstaterna i Östeuropa. Och den blodiga kampanjen i Afghanistan på 1980-talet bidrar till växande instabilitet i det röda imperiet. Del 2 av 3.

Följ med på historien om tsar Peter och Katarina den stora som erövrar delar av norra Europa, Krim och den kaukasiska regionen med våld. Deras efterträdare försvarar imperiet mot Napoleon och etablerar Ryssland bland stormakterna. Del 1 av 3.