Idrott

Mer idrott åt folket! Får vi bättre hälsa då? Skolämnet idrott, liksom lärarutbildningen, behöver frigöra sig från tävlingsidrotten om den ska bidra till bättre hälsa. Det menar Katarina Schenker, professor i idrottsvetenskap med pedagogisk inriktning. Här berättar hon om sin forskning kring inkludering och exkludering i den organiserade idrotten och verksamheter som avviker från idrottens normala regler. UR.

Jämställd idrott - en nyckel i det förebyggande arbetet. Hur kan Sveriges största folkrörelse, idrottsrörelsen, bidra till att motverka destruktiva maskulinitetsnormer och förebygga kriminalitet? UR.

Rörelsesittande - parasportens möjligheter. Stora satsningar görs för att få fler att röra på sig, men personer med funktionsnedsättningar är alltför ofta exkluderade i dessa satsningar. UR.

Vasaloppet - mer än en fest för folkhälsan. De som åkt Vasaloppet har 30 procent lägre risk att drabbas av demenssjukdomar. Även risken för att få Parkinsons sjukdom eller depression minskade. UR.

Fysisk aktivitet - billigare än vård i morgon. Belöningen för den ansträngning vi lägger ner vid träning idag kanske inte faller ut förrän om tio till femtio år. Därför känner vi inte tillräcklig motivation till att träna. Hur löser vi detta? UR.

Läka lungan med träning? Individanpassad fysisk träning kan stimulera lungans självläkningsförmåga och därigenom förbättra sjukdomsutfallet hos KOL-patienter. UR.

Förskolors lekmiljö utomhus. Barnen i innerstadsförskolor har mycket sämre möjligheter till rörelse utomhus än barn i förorten. Det visar en undersökning från Malmö. Fysisk aktivitet är en förutsättning för att barnen ska utvecklas till friska individer. UR

Dagens och framtidens rörelse. Ju mer man tränar och rör sig i livet desto mindre risk att drabbas av sjukdomar och depression. Så kan man sammanfatta lärdomarna från Forskningens dag 2023. UR.

Balanserad träning för äldre. Att ha bra balans är något vi alla behöver för att röra oss obehindrat. När vi blir äldre försämras den, men med träning skulle äldre kunna bibehålla och till och med förbättra sin balans. UR.

Ortorexi och tvångsmässig träning. Även positiva drivkrafter som att röra på sig och vilja leva hälsosamt, kan i vissa fall leda till extremer och innebära mer skada än nytta. UR.

Kan man träna för mycket? Om man inte låter kroppen återhämta sig efter ett träningspass utan påbörjar nästa pass för tidigt blir träningen istället nedbrytande och konditionen sämre. UR.

Bunkeflostudien – skolad för livet. Med Bunkeflostudien visade forskarna att daglig fysisk aktivitet i skolan har positiva effekter när det handlar om ökad benmassa, starkare muskler och bättre kondition och motorik. UR.

Idrottspsykologisk forskning - frågestund. Psykisk ohälsa kan drabba alla elitidrottare. Det kan ske efter ett misslyckande, men det kan även hända när en idrottare har lyckats uppnå sitt högsta mål och inte har möjlighet att sikta högre. UR.

Perspektiv på störda ätbeteenden inom idrott och dans. Många elitidrottare är perfektionister och ställer höga krav på sig själva. De tänker att de bara duger om de presterar på topp. De strävar efter kontroll och det finns risk att kontrollen övergår i en ätstörning. UR.

Idrottspsykologi - prestation och psykisk hälsa. Hur mår våra elitidrottare? Vid fysiska skador finns ofta ett helt läkarteam som hjälper till. Men vid psykisk ohälsa finns sällan något stöd. UR.

Biopsykosocialt perspektiv på idrottsskador. För att kunna förstå skaderisker, förebygga idrottsskador och stötta under rehab behöver vi använda biopsykosocialt perspektiv på skador för att visa komplexa mönster och inte isolerade faktorer. Det säger Ulrika Tranaeus, naprapat och lektor vid GIH. UR.

Idrottsfysiologi - frågestund 2. Fyra forskare svarar på frågor från andra forskare om alltifrån glykogentillgänglighet och träningsanpassning till mitokondriella peptider vid uthållighets- och styrketräning. UR.

Reglering av träningsorsakad hjärnplasticitet. Marcus Moberg, forskare vid GIH, visar preliminära forskningsresultat där han studerar proteinet bdnf som man tror har positiva effekter på hjärnhälsa. UR.

Glykogentillgänglighet och träningsanpassning. William Apró, lektor vid institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik vid GIH, presenterar preliminära forskningsresultat om glykogentillgänglighet och träningsanpassning. UR.

Muskelfibersammansättning och insulin. Abram Katz, professor vid GIH, presenterar resultat från en undersökning som visar att man kan använda muskelkontraktila egenskaper för att identifiera friska unga individer med insulinresistens innan det visar sig kliniskt. UR.

Vardagsmotion, hälsa och parasport - frågestund. Forskarna Jane Salier Eriksson, Maria Fernström och Anna Bjerkefors från GIH svarar på frågor om vardagsmotion, hälsa och parasport. UR.

Parasport som forskningsfält. För att utöva parasport på tävlingsnivå krävs att den aktive genomgår ett stort antal mätningar och tester för att bedöma inom vilken klass personen kan tävla. För att nå rättvisa bedömningar har klassificeringssystemet förändrats från att ha varit diagnosbaserat till ett sportspecificerat system. UR.

Beräkning av syreupptagning under cykelpendling. Jane Salier Eriksson, forskare och fysioterapeut vid GIH, har undersökt om cykelpendling till och från jobbet kan påverka hälsan på ett positivt sätt. UR.

Kognition och fysisk aktivitet hos äldre. Det finns ännu inte tillräckligt stort kunskapsunderlag för att dra slutsatsen att fysisk aktivitet mildrar kognitivt åldrande. Det hävdar Jonna Nilsson på GIH, trots undersökningar som visar motsatsen. UR.

Idrottskardiologi - frågestund. Är vissa sporter farligare att utöva om man har medfödda hjärtfel? I den här frågestunden svarar forskare på om det är lämpligt för motionärer att åka Vasaloppet eller delta i andra påfrestande tävlingar. UR.

Medfött hjärtfel genom idrottskarriären. Handbollsspelaren Staffan Olsson hade ett hjärtfel under hela sin aktiva karriär. Här berättar han hur regelbunden uppföljning hjälpte honom att kunna forsätta med elitidrotten. UR.

Icke-invasiv bilddiagnostik hos idrottare. Idag finns bland annat ekokardiografi, magnetröntgen och datortomografi som metoder när man ska undersöka ett hjärta. När bör man använda det ena eller andra? UR.